Dagens Nyheter – 2 november 1866, sida 3

inför hans ögon förminskas till mikroskopiska dimensioner. Recensenten klandrar vidare det förment öfverdrifna sätt, hvarpå förf. skildrar spänningen emellan handtverksoch höndelsklassen, i det han låter hrr handlande, både gamla och unga, uppträda såsom inpiskade girigbukar eller narraktiga knoddar, då deremot gubben Kläm är den aldrararaste kopparslagare och målaren sjelf ett riktigt mönster af flit och redlighet, så smaklös han än är, då han slår sig på svärmeris. Vi medgifva att teckningen af det spända förhållandet mellan de båda klasserna eller skråna är något karrikerad, men den, som litet känner till andan och tonen inom våra småstäder före den friare handelsoch närings-lagstiftningens införande, måste dock erkänna att den i botten är sann. Visserligen äro de inovellon förekommande personer af handelsklassen mindre fördelaktigt beskrifna, hvilket för tråden af handlingen är nödvändigt, men sjelfva handtverkarne medgifva dock att också inom det fiendtliga lägret finnas bra karlar. Då ä.ven slutligen en försoning försiggår, kan ins. ej heller härvidlag medgifva att förf. begått något fel af större betydenhet. Sedan recensenten derefter litet komplimenterat förf. för dennes äfven eftor hans medgifvande intagande teckningar af familjerna Palm och Rosenstam, slutar han sin uppsats med några bittra piller, innehållande att estilen lider af gamla utnötta fraser, hoppets qvittrande lärkor, tjusande silfverstämmor m. m. sådant, allt bondgrannlåt, med hvil ken Pehr Thomasson borde förstnå att lysa.. Vi lemna helt och hållet denna anmärkning i sitt värde, endast tilläggande att, om den omtyckte folkskalden och novellisten äfven någon gång skulle göra sig skyldig till något sådant, det vida mera sällan förekommer och framstår långt mera osökt än hos många bland de stora akademiska stilisterna. Och härmed afslutar ins. denna kontrakritik, hvilken visserligen ej blifvit så vidlyftig, om man ej ansett det väl löna mödan att mera grundligt tillrättavisa ett från det priviligierade och skråmessiga universitetslägret utgånget, nog oförsynt angrepp på en af våra mest begäfvade populära författare. — — Mm.