Dagens Nyheter – 24 oktober 1866, sida 3

har han ändock samt velat binda mig till denna sednare åtg: fall saknat skäl. Kongl. Hof.Rätten. förfarande å Beckir gen påkallar straftiagens tillämpning för det falskeligen gjorda tillta!et? Och att Striflagen i detta hänseende åsyttar att gifva den oskyldige medborgaren allt möjligt skydd, synes jemväl ar 2 7 i denna lags ofvannämnås Kapitel, enligt hvilket ansvar ålägges endast derför, att någon. för att ådraga annan straff temot honom fa ligen förebringar besvä ; Somständigheter att åtal vid Domstol derå att Beckman dt åtalet mot mig på en märg ha och i allo v lsrlagda uppgfter eller omstäna vara för mig besvärande, ven af ransakningen, utan att detta hänseende upprepa hvad ans protokoll anfört och styrkt. Om jag härefter öfr år till Rådstufvu Rättens tillämpning af 9 2 i 16 Kap. Straffiagen, hvilken lyder: förolämpar man annan med smidligt yttrande i tal eller skrift — — — och sker det å tid, ort eller gätt att ärekränkningen väcker synnerligt uppseende eller är den eljest uf svår beskaffenhet, straifas gerningsmannen med böter eller fängelse i högst sex måsader.? Så lärer Kongl. Hof-Rätten af handlingarne inhämta, att Beckmans förolämpningar mot mig icke inskränkt sig endast till ett missfirmligt skrifsätt, utan omfattat de mest hånfulla, ärekränkande och tillika lögnaktiga beskyllningar, derigenom jag framställes såsom ett verkligt odjur, som beröfvat honom hans rättmätiga fordran, som vidtaget åtgärder al högst bedräglig beskaffenbet (jemför protokollet den 10 Mars 1865), som förfarit beiräig ligt (se protokollet den 7 April) som If rdrat i den jag vetat gulden vara, samt på ett bedri sätt sökt att få Beckman ålagd betalningsskyldighet. som aflagt falsk Ed (se protokollet den 7 Juli) som handlat så att det sunda förnuftet säger tydligt att det utgör ett bedrägeri (se protokollet den 24 Juli) 0. 8. Vv. . . Jag frågar om sådane förolämpningar rimligtvis må kunna anses afplanade med böter till ett belopp, af 25 Rdr eller om icke sådane yttranden äro både missfirmliga och ärekränkande samt följaktligen förtjenat en långt allvarsammeare näpst, än den hvartill Rådstufvu-Rätten fällt Beckman, i hvilket hänseende jag jemväl per anologiam fäster uppmärksamheten vid stadgandet i 16 Kap. 11 4 gom för smädliga yttranden till och med utom Rätten stadgar ända till 200 Rdrs böter. ss En ytterligare anmärkning mot Rådstufvu-Rättens Utslag kan jag slutligen icke undertrycka, eller att jag blifvit fålld till 5 daler silfvermynts böter för det jag i mina skrifter skall inblandat hvad till saken icke hörer, då deremot Beckman, hvars skrifter öfverflöda af episoder och betraktelser, hvilka vitna om allt annat än redig uppfattning aftvistefrågorna och till hufvudsakligaste del bestå af ovett, likväl undsluppit ett sådant ansvar. . Efter denna korta framställning af det rent juridiska förhållandet i denna af Beckman entamerade brottmålssak kunde jag visserligen finna mig föranledd eller frestad att inför Kongl. Hof Rätten uppdraga en tafla af sjelfva åtalets inre. beskaffenhet och motiverna för min vederparts otillbörliga och skamliga handlingssätt emot mig. Jag åtnöjer mig likväl i detta hängzeende med en hänvisning till de vidlyftiga protokoller, hvaraf Kongl. Hof-Ritten lärer inhämta . bland annat, att Beckman tilltalat ensamt mig såsom syssloman i förre Prestman. nen Åkerlunds konkurs, för sådane handlingar, hvari den andre sysslomannen stadsmäklaren af Sandeberg varit fullkomligt lika delaktig som jag, äfvensom att vårt förmenta brott bestått deri att vi af. fordrat och fått af Beckman, såsom f. d. förmyndare för cessionanten Åkerlund, godvilligt emottaga Konkursmassan tillhöriga handlingar och värdepapper, hvilkas förskingring, eller obehöriga användanda af förmyndaren, vi voro pligtiga att förekomma synnerligast, som Vi kände hvad 1 detta ransakningsmål jemväl är visadt, att Beckman för Konkursmas sor, uti hvilka ban varit Kurator förskingrat medel; att i öfrigt vi Påyrkat en ordentlig och nöjaktig förmyndare-redogörelse och slutligen. då denna icke erhölls. ansäågo oss skyldiga att reservationsvis beSaka Åkerlunds konkursmassas rätt hös Beckman med uttryckligt medgifvande af afdrag och liqvid sför hvad Beckman kunde styrka sig hafva utbetalt för konkursisassan. eller hvad annorledes honom slagligen kunde tillkomma. och att detär en sådan bevakning i Beckmans konkurs som både jag och af Sandeberg med Ed fästat, ehuru endast jag blifvit åtalad såsom menedare! Enär det öfverklagade Utslaget bland annat innehåller att jag varit 2j besittning at handlingar, hvarmed kunde styrkas riktigheten af nägra bland de fordringari afseende shvarä berörde vadetalan fullföljdes och hvilka i sefterbevaknicgen jemväl finnas inbegripna; äfvensom att jag sädant oaktadt vidtagit ätgarder att Sgamma poster utsöka och dem med ed fästadt, bör jag till ast i sak fästa Kongl. Hof Rättens uppmärksamhet på följande förhållanden, som uti ransakningshbandlingarna vinna bestyrkande nemligen: att de promemorier och noter som Beckman lemnat, bland andra Åkerlunds Massas handlingar, den 14 Augusti 1864, väl kunde kompletterade och ordnade tjena som verificationer för Beckman vid redovisning som förmyndare, men deremot icke för oss, såsom sysslomän användas i redovisning för borgenärerna, med mindre de åtföljdes af en Beckmans räkning; att vi icke vidtagit åtgärder till ut. sökning i annan syftning, än till vinnande af utred. ning och redovisning; att tydligt är det en förmyndareredogörelse icke får anses lagligen fullgjord, äfven om alla verificationerne aflemnas till vederbörande — nej dessa verificationer mäste jemväl åtföljas af en räkning; att till följd af denna uppfattning om Beckmans skyldighet att i räkning epptaga myndlingens affärsförhållanden, vi icke — oansedt Beckmans hotelser — kunnat frånträda detta vårt lagligen grundade påstående, som icke kan få den ringaste skymt af brottslighet; att slutligen Beckman icke förr, än inför Kompromissen kunnat förmås att redogöra och ingifva räkningar om myndlingens affärsförhållanden, så att efter många eftergifter å vår sida med afseende på verificeringen — dessa kunde uti Kompromissens Rela. tion och Dom samman föras. . De åtgärder jag och min medsyssloman vidtagit och för hvilka jag ensam blifvit tilltalad, hafva skett i god tro och utan någon brottslig afsigt. Afhandlingarne bestyrkas detta fullkomligt, och då jag således nu emot Beckman fullföljer mina ansvarspåståenden undviker jag helt och hållet att träda i hans fotspår af harmfulla utgjutelser och förolämpningar. Jag begär endast den upprättelse, hyartill lagen uti här ofvan åberopade rum, med hvarandra jemförde berättigar mig och den jag är öfvertygad Kongl. Hof.Rätten ej heller vägrar mig att åtnjuta, yrkande jag slutligen att, jemlikt 14 7 i Strafflagens ofta berörde Kapitel Beckman må dömas skyldig att er. lägga kostnaden för tryckning i allmän Tic ning af den DOM hvarigenom jag upprättelse vunnit. tockho ktober . s m den 16 O a DO SMITIL. Lika lydande med den af Grosshandlanden L. OQO. Smith innevarande dag till Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof.Rätt ingifna besvärsskrift; betygar Stock. holm den 17 Oktober 1866. ler vördsamt till ådant brottsligt