Dagens Nyheter – 23 oktober 1866, sida 2

Boter Landsorten. Ung förbryterska. Från Södertelje skrifves i lördags: I onsdags morgon straxt efter första bantågets ankomst häktades af stadsfiskal Kant nittonåriga pigan Charlotta Mathilda Nyberg, som på natten föröfvat stöld från sin husbonde, bonden Eric Olsson i Vackerby by, Fröstuna socken af Nyköpings län. Telegram från Gnesta ankom härom straxt före tågets ankomst, med adress till fiskalen. Stationsinspektoren, löjtnant Carlborg, som emottog telegrammen och dernti såg signalementet på flickan, fann att telegrammet omöjligen på de få minuterna kunde hinna fiskalen, hvarföre han observerar passagerarne, finner likhet hos en ,tilltalar denna och på så sätt uppehåller henne till fiskalens ankomst. Polisförhör anställdes genast i en af väntsalarne, dervid icke allenast den i telegrammet omnämnde stölden af 46 rdr rmt upptäcktes och erkändes, utan ock den af en fullständig garderob, såsom guldoch silfverringar, schalar, schaletter, klädningar, kofftor, halsdukar, förkläden, linnen och kjortlar m. m. Hon införpassades härifrån i torsdags till länshäktet för att af konungens befallningshafvande vidare behandlas. Ohygglig misshandel af en misstänkt person. Ransakning hölls sistl. fredag i Östersund med för stöld angifne Olof Häll, som vid häktandet uppgifvit sig heta Fromell. Enligt Hälls egen berättelse är han född i Gefle 1842. Fadren, sockerbruksvaktaren Lars Oiof Häll, dog då sonen Olof var 5 år gammal. Vid 10 års ålder fick tilltalade Olof Häll plats vid bomullsspinneriet i Gefle och var der 3 år, hvarefter han som uppassare trädde i tjenst hos kramhandl. Lindgren i nyssnämnde stad. Sedan H. 1!, år innehaft denna tjenst, hvarunder han skriftläste samt öfvade sig i skrifva och räkna, erhöll han anställning som bodbetjent hos handl. Renner i Stockholm, hos hvilken han var i 9 månader. Derefter förde han ett kringströfvande lif, hvarunder han blef straffad först för snatteri i Stockholm och sedan för stöld i Örebro 1863, Dömd af poliskammaren i Sockholm den 17 juli 1865 till 2 års kronoarbete å Carlsborgs fästning, rymde Häll från nämnde fästning den 19 Maj innevarande år och var vid gripandet härstädes stadd på vandring till Norge samt hade stannat här i staden väsentligast för att invänta en kamrat vid namn Pehrsson, som handlade med tvål. Häll nekade för att ha begått den stöld, för hvllken han af toraren Nils Peter Mårtensson från Nordanelfven Blifvit angifven. Häll påstod sig ha till Mårtensson lemnat en klocka, för hvilken M. skulle enligt öfverenskommelse betala 6 rdr, men som sedan förnekades af M., som endast ville ge 4 rdr. Då H. icke kunde ingå härpå tog han klockan tillbaka ur M:s ena västficka der M. förvarat densamma, hvarefter H. begifvit sig till sitt logis hos slagtaren Mattsson. Der hade H. erhållit besök af stadsfiskalen och stadsvaktmästaren, hvilka uppfordrat honom att med anledning af stöld som blifvit begången och såsom försvarslös följa sig till häktet. H. hade då följt dem ut på gatan; men som han i vetskap af att ha rymt från Carlsborg icke ville låta häkta sig, huru oskyldig han äfven visste sig vara i fråga om stölden, nekade han att följa dem längre. Han hade då blifvit tagen med våld, men slet sig lös, hvarunder han utan uppsåt hade med en knif, som han händelsevis haft i handen, sårat fiskalen och vaktmästaren samt Mårtensson, som äfven var närvarande. Kommen lös hade H. blifvit eftersatt af ett flertal personer, som kastat sten på honom, hvarunder han blifvit träffad af ett svårt slag i nacken, och vid det han skulle öfverstiga en gärdesgård träffades han ytterligare af ett slag med en stör, då venstra armen blef krossad och hvarefter han erhöll ett flertal slag och sparkar innan han togs och affördes till fängelset. Af vitnen upplystes det att H. då han förföljdes visat sig mycket vild och hotat alla som närmade sig att hugga dem med knifven, som han visade sig ha i handen. De förföljandes uppmaning till H. att han skulle kasta från sig knifven, då intet våld skulle honom öfvergå, hörsammade han icke, hvarför stenkastningen fortsattes. Torparen Per Pålsson och studeranden Sellström, hvilka voro bland de förföljande, hade då träffat H., den förstnämnde i hufvudet med en sten och den sednare med en stör, då H. nedföll i ett dike, der han slutligen togs och då venstra armen befanns afslagen. Någon bevisning om stölden kunde icke nu förebringas, hvarför ransakningen uppsköts till framdeles bestämmande dag, dertill äklagaren hade att instämma de vitnen, hvaraf han ämnade sig begagna samt anskaffa H:s prestbetyg, som hittills icke stått att erhålla. Spåraf onbemlighet. Från Kalmar berättas: Då pigan Helena Petersdotter i Ilingetorp den 11 dennes mot aftonen var sysselsatt med grusgräfning