Dagbladet för i lördags den 12 oktober besvarade en anmärkning i Dagens Nyheter för tisdagen den 9 oktober. Under de tio mellanliggande dagarne hade Dagbladets redaktion nästan alldeles glömt hvad den, skulle svara på, och vi öfverraskades således alldeles icke då Dagbladet svarade bakvändt. — Vi hade anmärkt det besynnerliga att Dagbladet nyss på en gång gjort flera anmärkningar mot den ya kungl. teaterdirektionen, medan det deremot nästan aldriga hade gjort några anmärkningar mot baron Stedingks styrelse, och detta besynnerliga förhållande står ännu oförklaradt för allmänheten. Det kan väl icke härleda sig derifrån att en af Dagbladets medarbetare länge hade under sin vistelse i Paris haft något slags kommissionärskap för kungl. teatern? Grefve Sparre och Uddevalla — EVenersborgsbanan. :Landshöfdingen grefve Eric Sparre har arbetat med stor kraft på denna bana, af hvilken goda resultater för aktieegarne endast kunna önskas. Han har ock vid invigningen af densamma fortfarande varit den mest verksamme. Men så fick han ock ära den dagen så att det förslog. Man finner al en beskrifning i Bohusläns tidning att det var grefve Sparre som i Wenersborg å konungens vägnar förklarade banan öppnad. Salen, der festmiddagen gafs (i Wenersborg) och der, oaktadt trängseln var ganska stor, cman dock skådade nästan öfverallt endast Uddevallaboer,, var dekorerad bland annat med bokstäfverna 4. S. samt deröfver grefve Sparres vapen. aRedan innan de officiella skålarne utbragtes hade grefve Sparre, på ett hörn utbragt en skål för Trollhättans mekaniska verkstad, hvarvid nr grefven uttalade den handelsprincip vara den riktigaste, catt: man toge de bästa varorna från det billigaste stället. Straxt derpå hade hr grefve Sparre en liten konferens med Uddevalla—Wenersborgs vid middagen närvarande damer, dervid han uppdrogs att å Wenersborgsdamernas vägnar tacka asystrarne från Uddevalla. Herr grefve Sparre föreslog derefter en skål för jernvägen Wenersborg—Uddevallas lyckliga framtid, dervid han förenade en välgångsskål för dessa begge städer. Å denna skål svarade hr grosshandlanden Paul Berg, med en tacksägelseskål för hr grefve Sparre, hvilken skål af de närvarande omfattades med största entusiasm, Hr grefve Sparre föreslog härefter en skål för statens kontrollerande ombud, hr majoren Lilliehöök och arbetschefen, hr majoren C. Adelsköld. Hr grosshandlaren P: Berg föreslog derefter en skål för hr prosten G. T. Ljunggren, som vid den riksdag, då statslån beviljades jernvägen, ifrigt för densamma verkat i statsutskottet. Skålen tömdes under allmänt jubel, synnerligast. sedan grefve Sparre ljudeligen yttrat, att ckanske jernvägsföretaget varit en omöjlighet utan Ljunggren., Prosten Ljunggren tackade i ett särdeles anslående tal, dervid han önskade lycka och framgång åt företaget samt hembar sin och sitt samhälles tacksamhet för grefve Sparre. Vidare förekommer icke om grefve Sparre i Bohusläns tidnings beskrifning; hvaraf vi sluta att han ej hållit flere tal den dagen. Rans och Frejas sammanstötning. Frejas betälhafvare kapt. Apelmån har nu hitkommit och afgifvit sin sjöförklaring, ur hvilken vi meddela: När en lots vid Waxholm uppstigit på kommane dobryggan, der kapten Apelman allt sedan afresan från Stockholm haft sin plsts och fortfarande qvarstod, kommenderade lotsen framåt och styrbord hän4, hvilka kommando-ord genast utfördes, dock med fartyget under sakta gång, emedan ångan fallit under den tid, som åtgått för lotsom-bytet. Straxt efter sistnämnda kommando fästade kapten Apelman lotsens uppmärksamhet på en motkommande ångbåt, som då befann sig N. å NO. om Waxholms fästning, medan deremot Freja befann sig litet 5. om den s. k. Bomkistan inne i ofvanberörda sund. Härtill svarade lotsen, att han såg ångbåten och visste att det var ångfartyget Ran. Ireja hade nu nämnda ångbåt som sedermera verkligen befanns vara Ran, nästan rätt för-ut, eller något litet om styrbord. så att Ran gick något badbord om farvattnets midt; och förundrade sig kapten Apelman deröfver, att Ran väl länge behöll denna riktning, innan den slutligen sågs böja styrbord hän. såsom författningarne föreskrifva. Fraia Få