Dagens Nyheter – 15 oktober 1866, sida 3

miere chambre du tribune i Orleans, hvilken i hög grad spänt nyfikenheten. Prinsen af Monaco, såsom våra läsare torde erinra sig, den minste regerande suveräm i Europa, tog häromdagen sin son med sig på ett besök i en skola i Orleans. En af gossarne började reta den unge prinsen, hvilken blef ond och högst egenhändigt tog upp en sten och kastade på den unge majestätsförbrytaren. Kastvapnet gick förbi den gosse, för hvilken det var ämnuadt, och träffade en annan vid namn Yvonneaun, hvilken icke på ringaste sätt var inblandad i affären. Denne sednares fader fordrade ea skadeersättning af 10,800 rdr kontant och ett årligt underhåll af 4,320 rdr för det slag hans son fick mottaga af prinsen af Monaco. Prinsens fader vägrade att uppfylla de oförsynta anspråken och br Yvonneau drog saken inför rätta. Tvenne at Paris skickligaste advokater hade fått i uppdrag att föra de respektive kontrahenternas talan. Utgången af denna egendomliga rättegång är ännu icke känd. — Stenkastning är just icke någon synnerligen lofvärd idrott, synnerligen om föräldrarne till hvarje gosse, som kastar en sten på någon af sina kamrater, skulle dömas att betala dylika summor i skadestånd. Då vete gudarne, buru våra familjefäders kassor skulle räcka till. Fasansfull tilldragelse i vestra Amerika. En värdshusvärd mördad af en prest. — Kroppen stekt och uppäten af gåster. Pn enskild korrespondent i Cincinnati har satt oss i tillfälle att ur en i Helena (Montana) utkommande tidning, Helena Republican för 2 augusti, meddela följande oerhörda tilldragelse, värdig Borgias tider, hvilken sistlidne maj timade i Montana i vestra delen af Norra Amerika. En man, som gaf sig ut för att vara prest, kom en dag i nyssnämnde månad till ett herrberge för resande, tillhörigt en irländare och beläget vid Tobacc Plains på vägen från Pena dOreille Lake till Kootenai grufvorna. Här gaf sig den ärevördige gentlemannen god ro och icgenting ovanligt tilldrog sig. Emellertid försvann irländaren från stället, men då detta var aflägset beläget och bergsbor äro kända för sin lust att stryka ikring, väckte hans frånvaro föga uppmärksamhet. Emellertid trädde den föregifne presten i sin förre värds fotspår, blef en välbeställd värdshusvärd och gjorde sig mycken möda med att öfvertyga alla den förre egarens frågande vänner, att han (presten) hade köpt stället af irländaren, hvilken hade flyttat längre söderut i landet. Denna uppgift tycktes vara mycket sannolik och blef trodd, till dess en dag några vänner till den försvunne mannen, hvilka hade besökt stället, funno några menniskoben och en fullständig menniskohand, då de vid afresan skulle hemta sina hästar, i det för dessa afsedda skjul. Med anledning af denna förfärliga upptäckt, fordrade de af sin värd en förklaring öfver tillkomsten af det hemska fyndet. Han upplyste dem att de ifrågavarande qvarlefvorna förskref sig från en indian; som nyligen blifvit mördad, och han tillade, att han skulle bränna upp dem; Knappast var detta samtal slutadt, förrän den föregifne ex-presten började sätta sin tillkännagifna afsigt i verket och förstöra qvarlefvorna, men den försvunne irländarens vänner, som misstänkte att allt ej stod rätt till, hindrade honom i hans tillämnade företag och börjsde ansätta honom med frågor. Slutligen drifven till det yttersta, aflade ban en bekännelse, som angaf honom vara en af de uslaste varelser som ännu trampat Guds gröna jord. Han hade aldrig köpt värdshuset, utan uppsatt en falsk köpeafbandliog och sedan mördat sin värd. Icke nöjd härmed, sönderstyckade och kokte han den olycklige mannens kropp och serverade sina gäster med denna ohyggliga spis, tillredd på allebanda olika sätt. Vi äro glade att kunna tillägga, säger den amerikanska tidningen, att detta vidunder i menniskohamn redan blifvit hängd. — Ehuru icke vänner till dödsstraffet dela äfven vi tidningens glädje öfver denne hedersmans snöpliga affärd ur verlden — för såvidt icke hela historien skulle vara en fet, amerikansk tidningsanka. Benoiton-hus. Victorien Sardou har i dessa dagar för 82,688 rdr köpt sig en tomt mellan Rue de Rivoli och Rue de St. Honore,