fru du Barry åter och lemnade Ulic Blake ett lettre de cachet. — Men glöm icke, sade hon, att det endast i yttersta nödfall får användas. Ulie Blake kände hennes karakter mycket väl och visste dessutom att hon hyste en passionerad kärlek för Redmond; hvadan han ansåg nödigt att begära mera bestämda order. — Grefvinna, yttrade han, vill ni ha den godheten att närmare angifva er mening? Jag vet icke riktigt hvad ni kallar för yttersta nödfall. — Uppdagandet af vår intrig, svarade mätressen, eller också, tillade hon, i det hon sänkte rösten, Ludvigs död: Officern stoppade papperet i sin rockficka och bugade sig. I nästa ögonblick var fru du Barry försvunnen: Ulie vinkade till sig en man, som under hela den tid samtalet varat, hållit sig på tillbörligt afstånd. Han nalkades nu med minen hos en person, som tror sig vara mycket vigtig. Det var ingen annan än smugglaren Jorrocks, som ingått i Ulics tjenst, sedan han: flytt från Delphinen vid det tillfälle då denna blef tagen af Kungsfogeln. — Ni vet, hvar S:t Denis är beläget? frågade hans herre. Jorrocks gjorde en jakande åtbörd med handen. — Der finns ett karmeliterkloster. — Ja. — Nåväl, begif er genast dit och iakttag noga om Redmond besöker detta kloster eller på annat sätt meddelar sig med dess invånarinnor. Stanna på er post, till dess att ni