Dagens Nyheter – 26 september 1866, sida 3

Eg ganska alvarsam beskaffenhet, hvilket bevis deraf att så stora stridskrafter, som en eskader af 8 fartyg och 15,000 man, blifvit ditsända för att undertrycka upproret. Så stora truppmassor skulle icke kunna behöfvas mot de 2000 man som skulle ha infallit i staden och hålla den besatt. Lika litet kan det antagas, att ett så ringa antal röfvare utan serskildt understö skulle kunna sätta sig i besittning af en stad med 200,000 innevånare och 10—12,000 man nationalgarde, utan att de varit i godt förstånd med en stor del af befolkningen. Om rörelsens karakter saknas ännu alla uppgifter. I Orienten blir ställningen också för hvarje dag mera invecklad På underrättelsen att Kandioterna blifvit. slagne af Turkarne, följde en annan från Korfu at de Gil Kandia afsända egyptiska hjelptrupperna efter ca längre strid lidit ett fullständigt nederlag. Slutligen talar ett nytt telegram från Korfu om att den turkisk egyptiska armen skulle blifva totalt slagen. Häref blir emellertid icke klart om en eller två srider egt rum. I alla händelser tyckas insurgenterna ha öfverhand, hvilket icke kan annat än föröka oron i Grekland och Turkiets kristna provinser. Ba hufvadfråga härvid är hvilken ställning skyddsmakterna skola intaga. Frankrike har icke visat något tecken till att det gillar Greklands syften. Hvad angår Enoland,. så säges det deremot intressera sig för de upproriske och ha lagt sig ut för dem hos Porten, hvilket likväl motsöges af engelska beskickningen i Athen. Ryska pressen sysselsätter sig ifrigt med orientaliska frågan och förordar en intervention. PEST AE Telegram till Dagens Nyheter, KÖPENHAMN tisdagsafton. BERLIN. I sitt försvar för lagen rörande statslånen yttrade finansministern: Preussens ställning är ännu mycket osäker och man måste derföre vara beredd att när som helst kunna upptaga striden. Utan att Preussen när det gäller står färdigt art som öfverlägsen militärmagt uppträda, är dess tillvaro allvarsamt hotad. Preussens lösen måste derföre blifva: Iland på svärdet och fyld skattkammare. PFörordningen om statslånen är utkommen efter det Bismarck kunde yttra, att kammarens opinion stod i fullkomlig öfverensstänmmnelse med regeringens politik. Framtiden vore ännu mycket oviss. Osterrikes fredsvilkor till Italien visade ej stor försonlighet; orientaliska frågan kunde eck lätt förorsaka nya och svåra förvecklingar t Puropa. En fyld skattkammare vore Preussens bästa bundsförvandt; det visade sig bästisista kriget.— Det nya Bäjerska statslånet på 25 millioner blef fulltecknadt inom få timmar. Ryska statslånsobligationerna af 1864 noteras SSY2, 1506 års obligationer 82.