Dagens Nyheter – 25 september 1866, sida 2

och kraftig kärntrupp af erfarna statsmän, kring hvilken kärna de nya elementerna kunna med förtroende sluta sig till motstånd mot de faror, som från den öfre kammaren, med dess ännu ganska ovissa karakter, kunna vara att vänta. En kärna af endast omkring 20 personer är emellertid bra liten och svag. Hvarje del som deri kunde komma att felas, skulle kännbart saknas. Hvar och en af detta parti erfar med fosterländsk glädje nyheten om att någon at de gamla trofasta blifvit återvald — hvar och en har vid förra riksdagen bittert erfarit huru nära det var att hela representationsreformens framgång blifvit bortspelad derigenom att jernvägsintressenas målsmän togo hand om de nykomne, oerfarne riksdagsmännen, så snart de satte sin fot inom Stockholm, och förledde dem till förhastade löften, som skulle ha bringat adeln och presteståndet till öfvermakt och fortvaro, derest icke hela landet rest sig som en man cch genom sina deputerade nedslagit deras mod. Det är ur denna synpunkt, som det är angeläget att vid valet i Eskilstuna—Strengnäskretsen man förenar sig om att välja en man som redan vid ett par riksdagar varit ombud för den era af dessa städer, och som varit det på ett så utmärkt sätt som häradshöfding Carlen. Städse hörande till hrr Hiertas och Björcks sida, verksam i lagutskottet att motarbeta landshöfdingen grefve Sparres bemödanden att qvarbålla våra lagar på en mera barbarisk stäåndpunkt, var han en af borgarståndets mest lysande förmågor, och hans själsfränder inom den gamla representationen skulle med stor glädje helsa honom i den nya. Det är icke att undra öfver om personer i Eskilstuna, hvilken är en så folkrik och betydande stad, tänka på att gifva sina röster åt en person inom samhället, och den man; som desse valmän tänka på, hr Sven Palmgren, är förvisso genom sin karakter och sitt nit för kommunen förtjent af förtroende; men det är att förmoda att flertalet ändock skall vid valet till den första riksdagen låta konsiderationen för staden vika för helgden af statens bästa — heldre rösta på den pröfvade erfarenheten än på den som — huru skicklig han än för öfrigt må vara — dock saknar vana vid sådana förrättningar som vid en riksdag förekomma.