som Drätselkammaren under flera är och senast i september sistlidet år till magistraten aflemnat, för uttagande af chetalta stadsutskylder. restlängder till betydande belopp. men att dessa ännu icke blifvit redovisade, och, då ny uppbörd af dylika medel för innevarande år förestode samt restlingd komme att magistraten tillställas, dennas redovisningsskuld skulle än ytterligare ökas. för den skull bomställt, huruvida icke konungens befallningshafvande funne lämpligt att vidtaga en nirmare utredning af förhållandet. Konungens befallningshafvande, som redan genom utslag ålagt magistraten att till drätselkammaren å förlidne årets restlängd genast utgifva 17.068 rdr 69 öre. utgörande oredovisade utskylder för 1865. fann derföre så mycket heldre anledning att före: taga en sådan utredning och hade för detta ändamål borgmästaren Matthiesen samt rådmännen Uddenberg och Linnt blifvit kallade att på för middagen den 24 juli infinna sig å rådhuset då uäfven 1865 års restlängd företeddes och upptog ett belopp a ss rt RN Aas st 24724: 25, hvarifrån. voro afförde såsom erlagde innan längden aflemnades . . oa oo -o oc 1.732: 49. hvadan återstod ett belopp af. rdr 22.091: 76. Med ledning af å längden befintliga anteckningarne betalt eller bet.. som förklarades betyda att dervid varande poster blifvit inbetaldte, uppsummerades dessa och befunnos utgöra en summa af 13.200 rdr 93 öre. Derefter upplystes att rådmannen Linne, hvilken först i början afinnevarande år, efter af Uddenberg begärdt ock erhållet entledigande derifrån. såsom föreståndare öfvertagit exekutionsverket, fördelat indrifningen af restlängdens belopp emellan sig och Fries sålunda, att den förre åtagit sig ett visst distrikt inom staden, upptagande utskylder till oo oso co co4 co 2 2467: 6. deraf blifvit redovisade . oa och hade återstoden . . so so os soccocc : 6. ännu icke influtit; och att å det belopp, som till Fries blifvit öfverlemnadt, utgörande . . 10,305: 43, hade endast redovisats . . , oo 3.692: T hvarföre nu uppdagades att Fries häftade för en brist af . . 6,613: 36. Vid på ee. m. samma dag fortsatt undersökning, upplystes vidare, rörande sättet för exkutionsirendenas skötande, att dessa handhafvas afen utaf rådmännen med stadsfogden såsom biträde, dock utan att någon särskild instruktion för någondera af dem förefinnes; att någon föreskrift om inventering å vissa tider icke af magistraten medddelats; och att ej heller stadsfogden blifvit erinrad om skyldigheten att redovisa inför magistraten. Alla tre magistratsledamöterna förklarade sig också vara okunnige om, att Fries uppburit ett så betydande belopp af de restskyldige. som nu blifvit ädagalagdt. Då vidare upplysningar för närvarande icke kunde vinnas, resolverade konungens befallningshafvande, med stöd af hvad som hittills förfallit, att. enär magisraten genom utslag redan blifvit älagd att till staden gälda det oredovisade beloppet af 1865 års kommunalafgifter och detta utslag när som helst kunde på anmodan af stadeng Drätselkamma re verkställas medelst utmiätning, konungens befallningshafvande ansåg sig för närvarande ej böra vidtaga annan åtgärd för betryggande af stadens rätt, än alt med qvarstad skulle beläggas dels Fries lön och egendom, motsvarande balansen. och dels magistratens ledamöters egande löner och tillhörigheter för ej mindre det belopp, som kunde komma att brista hos Fries, än äfven skillnaden mellan Fries balans och det magistratens enligt konungens befallningshafvandes utslag till betalning åädomda. med afdrag för det belopp, som stadskassören Frendin har att med 427 rår 89 öre redovisa och hvarpå nu 315 rdr 45 öre blifvit lemnade; och ville konungens befallningshafvande om verkställigheten af denna qvarstad törordna. öfverensstämmelse med hvad som finnes stadgadt uti k. brefvet d. 16:dec. 1784 och kammar kollegii cirkulärbref d. 10 aug 1803, angående kronouppbörden, beslöts derjemte, att magistraten icke finge befatta sig med uppbörd af de restmedel. som efter nu förestående stämmor af kommunalutskylder för innevarande år kunde uppstå, innan fullständig redovisning och ersättning lemnats staden för hittills oredovisade rester, utan skulle denna indrifning ske af annan person på magistratens bekostnad. — Slutligen beslöts, att hos justitie ombudsmannen skulle hemställan göras, att han måtte förordna om åtal mot magistratens ledamöter för den ytterliga försumlighet och liknöjdhet samt brist på ordning och eftersyn, som vid deras tjenstutöfning sålunda kommit dem till last. Såsom förut nämndt är inställde sig Fries den 10 derpåföljande augusti och aflemnade till Drätselkammaren 6,600 rdr. samt hölls kansliförhör med honom dagen derefter, då 1864 och föregående årens restlängder skulle blifva föremål för granskning; men uppgaf Fries att dessa längder blifvit från hans bostad, såsom han trodde, af rådman Linu afhemtade. I saknad således af dessa handlingar och då rådman L. icke kunde anträffas, uppsköts förhöret ill påföljande dag. dertill äfven förbemälde magistratspersoner skulle kallas. Då detta förhör hölls tillstädeskommo borgmästa ren Matthiesen och rådmannen Linne, men rådman Uddenberg anmäldes sjuk. Fries uppgaf nu, att restliängderna återfunnits i Fries bostad, fastän å annat ställe än der de förut förvarats. Rådman Linne hade uppehållit sig dagen förut dels på embetsrummet och dels ute i staden. — Vid derefter företagen granskning af 1864 års restlängd befanns, att inkasserade beloppet uppginge till 8,099 Tdr 16 öre, men att Fries deremot levererat inalles 9,427 rdr 85 öre. På tillfrågan om orsaken till detta märkliga förhållande, eller huruledes en så betydlig öfverleverering som 1,328 rdr 69 öre uppstått, för mälde sig Fries derom icke kunna lemna förklaring. Härefter u plystes, att hos öfrige restskyldige utmätningar blifvit gjorde dels i löner för 349 rdr 92 öre, i fastigheter för 1.060 rdr 34 öre och i lösörent för 3,581 rdr 69 öre, men icke uttagits eller fullföljts, samt att i konkurser innestående restbeloppen redovisas af uppbördskontoret. Vidare uppgaf Fries, att han mottog stadsfogdetjensten i augusti månad 1860 utan föregången inventering, (som RER 8edermera blifvit hållen) och att rådman Uddenberg under tiden icke handlagt något exekutionsärende, hvarföre Fries ensam fått förrätta dessa tilldess rådman Tinn vid inhevarando års början åtagit sig en del. FP MO FAO Ye 47 oo Rn IDA