Dagens Nyheter – 24 september 1866, sida 1

är annat än en utöfning af den makt som lagligen tillhör honom. — Jag skall göra min farfar föreställningar, äfven med fara alt ådraga mig hans vrede, svarade Dauphin; sedermera Ludvig XVI, mycket lugnt. Denna förklaring väckte ännu större förvåning än öfverstekammarherrens tillkännagifvande att konungen mot allas förmodan ville mottaga den uppretade samlingen. — Religionen och den allmänna rättskänslan har blifvit kränkt, fortfor Dauphin. Ni veta att jag aldrig blandar mig i statsangelägenheter; men då våld föröfvats mot min fader, anser jag hela vår familj derigenom förorättad och mig sjelf, såsom en medlem deraf; fullt berättigad att uttala min tanke i ämnet: De närvarande kungliga och adliga damerna kastade triumferande blickar på Soubise, hvilken de togo för att vara en spion. De hade i en hast vunnit en mäktig försvarare af deras sak — sjelfva Dauphin; arfvingen till franska kronan. Öfverhofpredikanten, kardinal de la RocheAymond, anmäldes. Hans eminens kom med ett budskap från konungen till hans barn. En och hvar, som icke var medlem af den kungliga familjen, måste nu — så bjöd etikettens lag — aflägsna sig. De lemnade alla kronprinsessans våning. När de passerade det stora galleriet; gick Soubise, som språkade med fru de Marsan, mycket långsamt, för att komma cfter de öfrige och få tillfälle att säga henne några ord i förtroende. Damen märkte hans afsigt och saktade derföre beredvilligt sina steg: