Dagens Nyheter – 22 september 1866, sida 2

Utrikos-Nyheter. Franska regeringens program i afseende på den yttre politiken och för den närmaste framtiden är uttaladt i ett förut korteligen omnämndt cirkulär af den tillförordnade utrikesministern Lavalette. Detta cirkulär antyder att de sednaste förändringarne i Europa varit gynsamme för Frankrike. De tre nordiska makternas förbund, heter det, är brutet. Den nya grundsats, som leder Europa, är förbundsfriheten. Preussens tillvext betryggar Tysklands oafhängighet. aFrankrike har hvarken att bekämpa eller beklaga den assimilering som blifvit genomförd, utan anser sina känslor af afundsjuka underordnade nationalitetsprincipen, som det inför folken representerar och bekänner. Då Tyskland följer Frankrikes exempel, tar det ett steg som ställer oss närmare hvarandra. Afven Italien har trots sin obetänksamma ömtålighet, närmat sig oss genom gina id6er, grundsatser och intressen. Septemberkonventionen, som betryggar påfvestolens intressen, skall troget genomföras. I Östersjön och Medelhafvet uppstå mariner af andra rangen, hvilka betrygga friheten på hafvet. Österrike, befriadt från sina omsorger för Italien och Tyskland, icke längre nödgadt att förslösa sina krafter på en ofruktbar rivalitet, utan tvertom försatt i stånd att koncentrera sig i Europas östra del, representerar, ännu en stat af 35 millioner själar, hvilken icke af något fiendtligt intresse skiljes från Frankrike. Hur skulle väl den allmänna opinionen kunna anse de befriade nationerna för Frankrikes fiender i stället för dess vänner, nationer hvilka genom grundsatser, lika våra, blifvit kallade till nytt lif, hvilka lifvas af framåtskridandets principer. Ett Europa, som är starkare konstitueradt och genom en riktigare indelning mera ense inom s:g sjelft, innebär för kontinenten en borgen för fred och för vår nation hvarken någon fara eller skada.e Cirkuläret förklarar, på hvilka skäl kejsaren haft rätt att uppträda såsom medlare. Kejsaren skulle dock ha misskännt sitt stora ansvar, om han kränkt den af honom sjelt utlofvade och proklamerade neutraliteten och plötsligt störtat sig i ett stort krig, ett af dessa krig som väcka till lif hatet mellan de olika racerna, som kasta hela nationer mot hvarandra. Regeringen inser att annexionerna äro påbjudna af den yttersta nödvändighet att med fäderneslandet förena folk, som hafva samma seder och nationalkänslor. Territorieka utvidgningar, som icke menligt inverka på landets mäktiga inre enhet, kan franska regeringen endast önska, men den måste deremot städse arbeta på dess moraliska och politiska utvidgning, genom att ställa sitt inflytande till tjenst åt civilisationens stora intressen. Det sednaste krigets resultater innehålla dock en allvarlig lärdom: de vissa nödvändigheten att utan uppskof fullkomna den militära organisationen. Denna pligt, som icke kan innebära en hotelse för någon, skall nationen veta att uppfylla. Telegrafnyheter. HAMBURG den 21 sept. Franska 3-procentsräntan noterades 69:45 och engelska consols 89 ?s. WIEN den 21 sept. Officielt meddelas att legationsrådet Haimert blir eharge daffaires ad interim i Berlin. Enligt Neue Presse har man kommit öfverens om fredsvilkoren mellan Sachsen och Preussen; trupperna återvända hem i början af Oktober. BERLIN den 21 sept. Truppernas imposanta intåg har försiggått på det mest glänsande sätt. I afton praktfull illumination.