Dagens Nyheter – 12 september 1866, sida 2

—— — UU UTE TEUEE EVESASSSISSSTGASSGSENSSSSRESSEGIRS ISA stallet, och Patrick begaf sig jemte fröken in i boningshuset. — Håll kampen ett ögonblick, sade betjentgossen till en af jordbruksarbetarne; hennes nåd blir ledsen om jag icke är tillstädes och öppnar salongsdörrarne. Han skyndade genom köket och stod med andan i halsen uti förstugan, då hans matmoder och baroneten kommo uppför trappan: Mike slog upp dörrarne på vid gafvel och bugade sig, då de gamla förnäma personerna passerade, något djupare än vanligt, för att de icke skulle märka huru röd han var i ansigtet. Familjen Macnamaras anseende var räddadt. Redmonds farbroder framställde sitt ärende med en viss förlägenhet — talade om de rykten hon hade hört; Under nära tre månader, upplyste han, hade han icke haft bref från någondera af sina unga slägtingar i Frankrike och visste således ingenting om det som skett, förutom hvad hans underhafvande och grannar haft att förtälja. Fröken Tab lemnade honom det bref hennes systerdotter skrifvit till Katty, och medan baroneten genomläste detta, gaf hon befallning om att barnet och dess amma skulle inkomma, — Ni skall höra det, herr Patrick, sade hon, från den trogna varelsens egna läppar, som vakat öfver den mördade Ellen i hennes sista stund. — Mördade, — det är kanske väl mycket sagdt, fröken Macnamara, anmärkte hennes gäst allvarligt. — Lagen torde måhända icke kalla hans handling mord; svarade den garmla damen med värma; men himlen och hans eget samvete skola