Dagens Nyheter – 11 september 1866, sida 3

— Hvad har ni att göra på nådig frökens område? frågade en. — Kommer ni för att stjäla bort barnet? yttrade en annan: — Eller mörda det? En af männen, som var djerfvare än de öfriga, försökte fatta baronetens häst i tygeln; men Patrick hade, så gammal han var ett snabbt uppfattande öga och en säker hand; också gaf han den tilltagna sällen ett rapp med sitt ridspö, så att han föll till marken: Detta väckte naturligtvis allmän förargelse och ovilja, kvadan alla männen hotande närmade sig tätt intill hästen. — Gossar, sade den gamle herren, med möda återhållande sin vrede, ser jag ut som en tjuf eller mördare? Hvem ibland er kan säga ett ondt ord om mig? Har detnågonsin händt, att någon af er kommit till Burna och gått hungrig eller törstig derifrån? Om jag är fattig, är det derföre att jag i alla tider varit frikostig mot er och era likar.. Dessutom, har jag ej riskerat mitt lif för er skull? Denna sista fråga var en anspelning på den fara, för hvilken han utsatt sig genom att deltaga i de politiska komplotterna: — Det är sannt nog, ywtrade en af angriparne, i det han strök sig i håret med en viss förlägenhet; men eftersom vi ha order af fröken Tab sjelf så..: — Till att försåtligt öfverfalla mig? frågade baroneten mera öfverraskad än orolig. — Ja, jag har inte med egna öron hört hennes nåd uttala sin vilja, svarade mannen som tycktes bli allt mer och mera brydd; men hvad jag säkert vet, det är att vi blifvit befallda att