Dagens Nyheter – 7 september 1866, sida 3

Räddningsväsendet vid Sveriges kuster. Det är glädjande att erfara den stora. nytta, som åtföljt inrättandet af lifräddningsstationer kring Sveriges kuster. Deras verksamhet har icke endast varit inskränkt till räddandet af menniskor och fartyg; utan äfven de omkringboende kustboernas moraliska förädling har varit en följd af desamma. Förr gladde sig fiskrarne när ett skeppsbrott timade, att deras strand välsignades, och de tänkte mer på gods och last än på räddandet af de nödställde; Nu deremot hafva flera af dessa starka och härdade personer inträdt bland räddningsmanskapet, och med detsamma har pligten att rädda blifvit klarare förstådd. Sedan räddningsväsendets början hafva vid de samtliga stationerna 290 personer blitvit räddade: Under föregående år skedde 8 strandningar, deraf två svenska fartyg, vid hvilka hjelp lemnades från räddningsstationerna; Dervid blefvo 52 personer bergade. Dessutom bringades ett fartyg i hamn. Räddningsbåtarne hafva användts 5 serskilda gånger och raketapparat vid två tillfällen. Alla stationer äro icke försedda med räddningsbåtar, men behofvet af sådane har gjort sig känbart; ty kustbåtarne, som visserligen äro mycket goda, motsvara likvälicke de fordringar man har på en båt, hvilken när som helst skall kunna gå till sjös. Vid försöken att berga besättningarne på de fartyg som strandade vid Torekow den 31 maj sönderslogs en af kustbåtarne och en annan nödgades tvenne gånger, fylld med vatten; återvända till land. Detta år har en uy station blifvit inrättad 3 Bohuslänska kusten. (Tidskrift i Sjöväsendet.)