Dagens Nyheter – 7 september 1866, sida 3

Helsingborgs Rådhusrätt. (Bref till D. N.) Det kan vara på tiden att låta landets befoikning få en smula kännedom om hur det går till vid denna inrättning. Vi hafva i det längsta afhållit oss från att röra vid dess sammansättning i hopp om att den skulle hinna förbättras, men vära förhoppningar hafva emellertid ej realiserats, utan tyckes inrättningen alltmera förfalla. Det är derföre vi vända oss till Eder, hr redaktör, för att i Eder tidning få belysa hur det ännu år 1866 kan få gå till vid en domstol, der lag och rätt skall skipas. Magistratspersonerna utgöras af: En borgmästare, som nog kunnat vara bättre, men som alltför mycket behöfver någon mera inbringande befattning. Två rådmän, af hvilka den ene, Wåhlin, för närvarande är försatt i cessionstillstånd och således ej får i rätten sitta; den andre är utarbetad, för öfrigt oklanderlig, borde rekommenderas till en artig pension. En magistratssekreterare, nyligen tillsatt, sjuk då detta skrifves. En brottmålsnotarie, af adlig börd, som derföre fager sig för mycken makt, hvarom mera längre ram. Utom dessa torde man få lof räkna till magistratspersoner åtskilliga af stadens gamla borgare,, enär knappast någon rättegångsdag går förbi utan med tillhjelp af någon sådan. Somliga af desse äro. allmänt kända såsom olämpliga för en sådan plats. Vanligtvis utsättas de förekommande målen till kl. 10 på förmidd., men mycket sällan börjas någon handläggning förrän kl. !, 11 och det händer ej sällan att tidmätaren ofvanför den väntande allmänhetens hufvuden öfverraskar med alla 11 slagen innan man får samlade ihop så många ledamöter att rätten blir fulltalig, och sålunda går en dyrbar timma helt och hållet till spillo för tjogtals rättsökande och vitnen. Befinner sig till på köpet borgmästaren på en liten resa, så kommer rätten att utgöras af — den ende rådmannen, brottmålsnotarien och en borgare. — Då katten är borta dansa råttorna på bordet, är ett gammalt erdspråk, som aldrig slår fel, isynnerhet om de s. k. råttorna äro välborna. Det händer nemligen ej så sällan vid dylika tillfällen att brottmålsnotarien tar ordet ifrån den fungerande ordföranden, ställer frågor på vitnen och parter och till och med duar ganska barskt åldringar, som, hvad åren beträffa, kunde vara den öfvermodiges farfåder. Lägger man härtill det sätt, hvarpå de af stadens angelägenheter, som magistraten har sig ombetrodda, skötas; nämner man t. ex. att tusentals rdr i kommunalskatter till och med för 1863 ännu icke blifvit redovisade, så torde det få sökas efter en magistrat, sådan som Helsingborgs.