gående vecka skulle, kommande bakom Hellman, å allmän gata knuffat honom i ryggen under tillrop: cur vägen hamnbuse,, och skulle H., som dervid förbluffad vändt sig om, ytterligare blifvit spottad i ansigtet, under tillägg: cfy fan, hvad du är ful. Då målet i onsdags förekom, nekade C., hvarför detsamma för svitnens hörande blef uppskjutet till fredagen. H. tyckes emellertid då ha ångrat sig, förklarande sig ej vilja föra någon ansvarsåtalan å C.; hvarför detta mål afskrefs. Uppfntet lik. I fredags på förmiddagen anträffades i sjön vid Frösundaviken, utom Norrtull, liket af en qvinsperson, som syntes hafva varit emellan 20 och 30 år. Den döda var klädd i svart garibaldiskjorta, skärp af guttaperkatyg, brunrandig kjortel, blårandigt bomullsförkläde, tygkängor Dh kalsonger med spetsar. Hon var utan hufvudonad. Sjelfmerd. Sjökaptenen Broman, förande skeppet Atlantic, som förn ärvarande ligger å strömmen, har anmält att en å nämnda skepp för tillfället anställd arbetskarl, Holm, förliden fredag kastat sig öfver bord och omkommit. Holm, som varit begifven på starka drycker, hade under dagen visat sig dyster och svårmodig till lynnet, utan att dock Jåta ana sitt förtviflade beslut. Landsorten. En tjuf bakom ordet. Från Töreboda skritves till Göteborgs-Posten: F. d. artilleristen Carl Johansson och kolpörtören August Svensson från Hasselkärr företog sig för någon tid sedan att gå omkring i hvarjehanda mindre lofliga ärenden, företrädesvis i Hofva-trakten. Då de inkommo på ett ställe, sökte de alltid under någon slags förevändning, locka ut husfolket, då kolportören passade å tillfälle att uppehålla folket medelst gudsnådligt prat, schackrande med scEvangeliska Fosterlandsstiftelsens, litteratur, hvarmed han i rikt mått var försedd, Under tiden stal f. d. artilleristen så mycket han kunde komma öfver. Så hade de bedrifvit sitt ofog på flera ställen,då de den 20 aug. grepos i en lada. Den 22 aug. hölls ransakning med dem å cellfängelset i Mariestad, då de tilltalade erkände de mot dem gjorda anklagelser. Dombhafvanden tillrättavisade på ett värdigt sätt August Svensson för hans usla beteende, att, under skrymteriets larf, medan han talade med sina medmenniskor om Gud, bafva i sinnet att bestjäla dem.