Dagens Nyheter – 28 augusti 1866, sida 2

En reformförening i London har råkat i tvist med drottningens handsekreterare. Ofvertygad att man undanhåller henne sanniugen och intagen af den patriarkaliska föreställningen, att landets moder endast behöfver lära känna ett ondt för att genast afhjelpa det, skref föreningens ordförande De Gruyter till Sir Thomas Biddulph (som är drottningens handsekreter), och anhöll om audiens hos Hennes Maj:t för en deputation, som skulle för henne framlägga folkets klagomål. Sekreteraren hänvisade brefskrifvaren — till inrikesministern och gaf på förnyad begäran än en gång samma svar. Den outtröttlige hr De Gruyter lät dock icke afskräcka sig deraf, utan blef endast mera enträgen att få tala med drottningen före hennes resa till Skottland, då arbetare icke kunde spilla sin tid med att resa så långt efter hennew, och stödde sin begäran på ett par förordningar från Karl den andres och Wilhelm den tredjes dagar, enligt hvilka undersåtare hafva rätt att lemna en petition till majestätet så snart tio ha undertecknat den. I ingendera författningen talas om ministrarne. Men då icke ens detta hjelpte, vände sig de Gruyter direkt till drottningen med sina föreställningar, hvilka för kuriositetens skuld ordagrannt meddelas. cAf brefvexlingen mellan E. M:ts handsekreterare och mig finnes skäl att befara, det man vill omintetgöra vår önskan alt få tala vid E. M:t. Men ett sådant förfarande skulle skada kronan, och såsom lojala och trogna undersåter måste vi förkasta allt som kuude bringa BD. M:t i en falsk ställning. Enligt prejndikatet från Karl den andres tid blef tronen ledig genom suveränens aflägsnande ur landet, i förening med försök att inskränka. folkets friheter, och jag behöfver icke göra E. M:t uppmärksam på att en vägran af E. M:t att se oss, i förening med det våld hvaröfver vi klaga (frågan gäller RR YRAN STURE ERT NOTOR RR ROOT