Dagens Nyheter – 28 augusti 1866, sida 2

— Ephraim har fört med sig en qvinna, som icke tillhör samma sekt som vi, sade Hanna; Ah! — Och qvinnan har ett barn i sina armar. Hon talar mycket besynnerligt, men likväl så att man kan förstå henne. Den vackra Ruths nyfikenhet väcktes häraf, och hon begaf sig till det rum, der familjen vanligen samlades för att äta. Det var kallt och otrefligt likasom salongen. Då Katty fick se Ephraims boning, kände hon sitt hjerta beklämdt. Hon ångrade redan att hon förtrott sig åt honom, och tyckte sig märka att det välvilliga uttrycket i hans ansigte försvunnit, sedan åkdonet stannat på hans egen gård. De tvifvel, hon fören stund hyst, skingrades emellertid, så snart hon blef varse hans dotter; ty hon anade genast hennes godhet. Det skulle ha varit omöjligt för en och hvar att se Ruth i ansigtet och tro henne i stånd till att begå en låghet. — De äro gäster, sade Ephraim Sleek till svar på sin dotters frågande blick, som försynen har sändt oss. Do behöfva vårt bistånd. Ehuru Ruth mycket heldre skulle ha hört ett annat skäl för deras besök uppgifvas — då hennes far talade om välgörenhet, hy2klade han; det visste hon — mottog hon dem med otvungen hjertlighet och beklagade att qgvällsvarden komme att bli så tarflig. — Det är icke mat och dryck, svarade Katty; det är ett varmt välkommen! som talar till hjertat: Men ni kan icke ana hvad det vill säga att vistas i ett främmande land, då man är