Dagens Nyheter – 24 augusti 1866, sida 2

— Och misslyckas, yttrade smugglaren i bitande ton, till följd af brist på tålamod... Jag har rådt er till hvad klokast är, efter min öfvertygelse; Handla nu såsom ni sjelf för godt finner. Redmond ONeil började åter gå fram och tillbaka på golfvet. Han försjönk snart i tankar och glömde helt och hållet bort de båda smugglarnes närvaro, Också lät han yttranden undtalla sig, som det säkerligen icke var hans mening att menskliga öron skulle uppsnappa. Han talade nemligen om sin verkliga eller inbillade vanära. Det kostade öfantligt mycket på honom att icke genast nå det mål han föresatt sig; ty det var den mest otyglade svartsjuka som förestafvat hans beslut att röfva bort barnet. Men han måste gifva vika för den makt som råder öfver alla menniskor, nemligen nödvändigheten, och slutligen beqväma sig till att följa Jorrocks råd. — Ni har handlat visligen, sade denne, uppskof är icke detsamma som nederlag. Ni bör nu lemna detta hus, det kommer snart att bli genomletadt. Jag anser det sicke rådligt för någon af oss att visa sig, förrän man upphört att spana efter den nattlige fridstöraren. — Ja, vi bege oss hvart ni behagar... Jag lemnar mig helt och hållet i era händer.