Dagens Nyheter – 22 augusti 1866, sida 3

omkring 200 skollärare och en del prester. Såsom ordförande fungerade folkskoleinspektören, kyrkoherden Qviding, en man, som såsom seminariiföreståndare och inspektör i hög grad förvärfvat sig skollärarnes kärlek. Jag såg äldre personer fälla glädjetårar, då de träffade sin älskade lärare. Men just denna egenskap torde göra honom mindre lämplig till ordförande vid stiftsmötena; emedan mången måhända hesiterar att uttala sin mening om den råkar stå i strid med ordförandens; åtminstone tyckte man sig finna detta under gårdagsmötet. Vice ordföranden, skolläraren Ljungh i Helsingborg ledde eftermiddagens förhandlingar. Den gamle frisinnade kontraktsprosten doktor Bergman deltog i mötet. Ett godt stycke framom sin tid, både såsom prest Och såsom menniska, öppnar denne man aldrig sin mun offentligt utan att förkunna och utveckla det sköna 1 ideerna: upplysning, frihet, jemnlikhet och broderskap, men alltsammans helgadt och renadt genom kristendomen. Det är sällan man finner så varm religiositet parad med så frisinnade åsigter. Diskussionen fördes med mycken liflighet. Skollärarne börja erhålla vana vid parlamentariska förhandlingar. De trenne vigtigaste frågor, som förekommo, rörde naturvetenskapernas införande i folkskolan, vapenöfningen derstädes och behofvet af högre folkskolor. Doktor Bergman, som sjelf anskaffat böcker samt fysikaliska och kemiska apparater samt låtit undervisa sina församlings folkskollärare i experimental fysik och kemi, förordade dessa ämnens införande i folkskolan, samt önskade få uttryckt den opinion, att en lärare må blifvat tillsatt vid folkskollärareseminarium med skyldighet att undervisa i experimental fysik och kemi, hvartill nödiga aparater borde anskaffas. Mötet instämde enhälligt i d:r Bergmans åsigt, och flera talare framhöllo nödvändigheten, att naturkunnigheten må få ett mera framstående rum bland folkskolans läroåmnen än hittills. Mötet uttryckte vidare enhälligt sin sympati för skarpskyttesaken, och vapenöfningen 1 folkskolorna ansågs af de uppträdande talarne vara ytterst maktpåliggande. Doktor Bergman höll ett föredrag, hvari han på ett öfvertygande sätt och med stöd af frälsarens egna ord framhöll det berättigade uti skarpskytterörelsen. Jag skulle önska att ordagrannt kunna återgifva hans föredrag; ty värr, kan jag det icke. Då frågan om den högre folkskolan kom till behandling, visade sig, att den icke har några sympatier bland pluraliteten af stiftets folkskolelärare. Ordföranden, vice ordf., doktor Bergman m. fl. talade med värma för saken; men pluraliteten tyckte, att när folket fått inhemta allt hvad som kan läsas i den vanliga folkskolan, finge det vara nog, och om någon önskade mera kunskaper, så vore elementarläroverken tillgängliga för alla. Först borde folkskolans nedre våningar, småskolan och folkskolan, tillgodoses, innan fråga borde uppstå att påbygga en tredje. Man fruktade, att högre folkskolan skall komma att undantränga intresset för folkskolan o. 8. v. Diskussionen härom upptog omkring tvenne timmars tid. . Bokhandlaren Hjalmar Möller förevisade på mötet, en af förste läraren i Kristianstads folkskola P. N. Nihlen uppgjord ckursindelninga för folkskolan, jemte dermed i sammanhang stående blanketter till hufvudbok och examenskatalog. Tiden tilllät få af de närvarande att derpå fästa den uppmärksamhet, saken förtjenade. Genom införandet aten sådan kursindelning, med derpå grundad bokföring, beredes skolläraren stora lättnader, hvarförutan han tydligt har gifvet hvad som skall läras i skolan och hvad man af honom fordrar. Undervisningen indelas i 12 kurser, fyra på hvardera af skoJans tvenne klasser, och utanläsningen af den Lindblomska förklaringen förekommer först i 11:te och 12:te kurserna. Herrar skollärare borde icke försumma att taga kännedom af denna kursindelning, som finnes tillgänglig i bokhandeln. Nästa år kommer äfven ett allmänt skolläraremöte för Lunds stift att ega rum på samma tid och ställe som i år. W.