Dagens Nyheter – 22 augusti 1866, sida 3

ett ögonblick hennes bleka ansigte, under det hon tryckte barnet hårdare mot sitt hjerta: — Kom ihåg att han skall heta Redmond, hviskade hon i sin väninnas öra. — Och dertill är allt skäl; genmälde Katty. Han är ju en riktig afbild af sin far. Ellen såg på sin lille gosse, och då hon i hans ansigte upptäckte eller trodde sig upp-. täcka vissa drag, som liknåde hennes mans, blef hon rörd, och tårar föllo på det oskyldiga barnets panna: Det var en döpelse, ehura icke så verksam som den, hvarigenom jordens söner och döttrar göras delaktiga af det himmelska arfvet. Det svaga hopp doktor Challoner hyst; att barnets födelse skulle utöfva ett helsosamt inflytande på hans patient, blef fullkomligt gäckadt. Den olyckliga qvinnan öfverväldigades af sin djupa sorg, hon förmådde icke längre uthärda lifvets qval, och hennes sista stund skulle ha blifvit förfärligt bitter, om icke Katty hviskat i hennes öra, att hon skulle taga vård om hennes barn; Detta löfte betog den hotande döden dess udd. Ellen berättade sin historia; vi gifva läsaren del af dess hufvudinnehåll: Under nära ett år efter giftermålet hade Redmond ONeil behandlat sin unga maka med mycken ömhet och kärlek; Han syntes vara stolt öfver det uppseende, den vackra irländskan, såsom Ludvig XV kallade henne, väckte vid hofvet i Versailles: Herrarne förklarade henne vara en fullkomlig skönhet och afundades den lycklige äkta mannen; damerna hatade henne och sökte på allt sätt beröfva henne Redmonds hjerta. Det sårade deras fåfänga