Dagens Nyheter – 22 augusti 1866, sida 2

Det var på en olycklig dag hon första gången kom att fästa sig vid hans vackra utseende, och den största olyckan hände då hon lemnade sina vänner, som höllo henne kär för att följa honom till främmande land. : — Hvilkens utseende? frågade doktorn med en viss nyfikenhet, som icke undföll den skarpsynta irländskan. — Den persons, hvilkens namn hon bär..; som inför Gud heligt lofvade att älska och beskydda henne. — Ah! hon är således gift? Knappt hade dessa ord gått öfver doktorns läppar, förrän Katty kastade på honom en blick; som tydligen uttryckte, att hon kände sig ihög grad förnärmad; och så mycket kunna vi säga, att om hon varit karl, skulle herr Challoner dyrt fått umgälla sitt oförsigtiga yttrande. — Gift! upprepade hon. Ni ser ju att det ej kan dröja länge innan hon blir moder? Heliga jungfru! och en St. Clair till! Skulle då hon vara den första att bringa vanära öfver det namn, som är inristadt på den stora grafstenen i Galways gamla kyrka?.::Ni måste aldrig ha gifvit akt på hennes milda, oskuldsfulla ögon, eftersom ni kan komma fram med en sådan fråga, tillade hon. Gift! ja hon är gift infor Gud och menniskor, och den galning eller skurk som förstört hennes glädje i lifvet är hennes man. — Godt, godt, återtog byns Aesculapius, som verkligen erfor ett visst deltagande för sin patient gift eller icke, rik eller fattig, skall hon blifva skött efter vår bästa förmåga. — O! att hon på något sätt kunde blifva botad! utbrast Katty, i det hon förtviflad skar