Dagens Nyheter – 22 augusti 1866, sida 2

Kejsarinnan Charlotte af Mexico. Parisertidningar och korrespondenter sysselsätta sig mycket med ändamålet med kejsarinnan Charlottes oväntade ankomst till Europa. Om anledningen dertill berättar en korrespondent till Independance Belge: Den 6 juli hade kejsar Maximilian under en ögonblicklig modlöshet, raskt beslutat uppsätta en afsägelseakt. Kejsarinnan Charlotte hvars sällsporda energi beundras af hvar och en, ryckte pennan ur handen på sin gemål och ref sönder papperet, hvarpå han redan börjat skrifva. Derpå sade hon: cÄnnu återstår ett sista försök att göra, och jag skall sjelf försöka det. Endast från Frankrike kan räddning komma, och jag skall sjelf begifva mig till Paris, för att upplysa franska kejsaren om ställningen och af honom fordra sådana medgifvanden som kunna rädda mexikanska kejsarriket. — Från, denna stund var kejsarinnans resa afgjord. ÄArsvexten i Preussen. Från norra delar af Preussen inkomma berättelser om vextligheten, af hvilka framgår, att man öfverhufvud väntar en medelmåttig skörd. Från Westphalen finnas de utförligaste uppgifterna, nemligen från mer än 50 trovärdiga landtbrukare. I allmänhet väntas rågen gifva medelskörd i korntal, halmen deremot slår mycket rikt till och kommer att med 20 till 40 procent öfverstiga medelskörden för 10 är. Afven hvetet ger medelmåitig skörd, ehuru det lidit mycket af regn och köld. Hvad kornet beträffar, så har det för det mesta stått cig bra, ehuru det på några ställen lidit af vårtorkan. Hafren kommer att ge god skörd och raps mer än i vanliga år. Potatisen står i rik vextlighet, men har blommat svagt. Höskörden bar varit riklig, men klöfvern ger obetydligt och lofvar ännu mindre för en andra skörd. . Väderleken, som redan länge varit regnig i Berlin, är enligt telegrafiska väderleksobservationer från hela Europa, nästan öfverallt likadan. Himlen är allestädes antingen mulen och grå eller regnig. Måhända står denna ovanliga väderlek i sammanhang med koleraepidemien, som börjat sin eriksgata genom Huropa och hvarken skonat sjöstäder eller bergstrakter, hvarken stora eller små städer, utan öfverallt obarmhertigt fordrat sina offer. Årsvexten i andra länder. Från olika trakter af Frankrike öfverensstämma underrättelserna deri, att skörden blir långt under förväntan, och i synnerhet i östra delen af landet är klagan deröfver allmän. Om också på åtskilliga orter, halmen är riklig, så är deremot sädesbehållningen ingalunda tillfredsställande, och den fortfarande kalla och våta väderleken försämrar dess beskaffenhet och försvårar inbergningen. I följd deraf äro priserna öfverallt i stigande, och såväl i England som Nordamerika eger samma förteelse rum. Från Afrikas södra kust. Skeppet Norman, kommande från Goda Hopps-udden, medför underrättelser om åtskilliga skeppsbrott och olyckor, som timat i dessa trakter. Besättningen från en det franska skeppet Fulton tillhörig båt hade blifvit dödad och uppäten af Nya Caledoniens vildar. Den öfriga skeppsbesättningen hämnades derför med att skjuta ihjäl 150 af menniskoätarne och uppbränna deras byar. HStormarne vid Kap hade varit utomordentligt häftiga; dock hade fartygen i Taffelbugten hållit lyckligt ut. Värre var det för dem på öppna hafvet. Stalwart från Bombay, destinerad till Liverpool, hade sjunkit, dervid besättning och passagerare lemnat fartyget, och en båt med 11 personer gått förlorad; Två barn till en embetsman i Bombay, hvilka voro ombord, ära räddade, men de hafva med sina koffertar förlorat adressen på sin bestämmelseort i England. Nye guanroöar. Från Goda Hoppsudden skrifves, att örlogsfregatten Valoroasi engelska regeringens namn tagit i besittning en grupp små öar, belägna i Angrapequenaviken vid Capkoloniens vestra kust under 26 och 27 gr: sydlig bredd. Dessa öar äro betäckta med betydande massor färsk guano, som för närvarande betalas i London med 170 a 340 rår pr ton: