Dagens Nyheter – 20 augusti 1866, sida 3

hans hus och splittrade den stol, hvarpå han satt, utan att tillfoga honom någon skada. Thode låg med hustrun, dottern och ynvste 20nen, som var på fjorionde året i ett rnin; i ett annat lågo tre af de fullvuxna sönerne; i ett tredje rum låg den femte sonen, som var omkring 20 år gammal. Natten mellan den 7 och 8 dennes inrusade den sistnämnde af sönerne, med namnet Timm Thode, i grannen Schades hus. Han höll ett fickur, ett par benkläder och ctt par askar i handen, nedstörtade vid Shades säng och utstötte de orden Vårt hus brinnerb Det var omöjligt att få något mera ord af honom, men Schade gjorde genast allam och skyndade med sina drängar öfver till Thodes hus. Redan på afstånd sågo de lågorna slå ut ur boningshuset och, då detta var täckt med halm, sprida sig så hastigt, att huset, då de framkommo med andan i halsen, redan stod i ljusan låga på alla håll. Det oaktadt inträngde de deri, och här mötte dem en förfärlig syn. De funno Thode jemte hans hustru, dotter och yngste son öfverhöljda med sår och till en del påklädda liggande i sina sängar, och det lyckades dem att föra liken undan lågorna och ut i fria luften. Några ögonblick derefter voro huset och ladan i grund nedbrunna. Af familjens öfriga medlemmar och pigan kunde räddarne icke upptäcka något spår. Lemningarne af dem skola sannolikt först anträffas bland ruinerna. Sonen Timm hade ännu den 9 icke kunnat lemna någon ytterligare upplysning om den förfärliga händelsen; Läkaren förklarar, att Timm, sannolikt till följd af ett slag af mördarne, fått en skada i hjernan, som beröfvar honom målet. Undersökningen drifves med ifver, men har ännu icke ledt till något resultat. Tändnåälsgeväret. en protestantisk uppfinnirg. Det var nära att tändnålsgeväret blifvit infördt äfven i påfliga armån: General Kautzler, herr Merodes efterträdare i krigsministeren, hade föreslagit dess införande. Men i det afgörande ögonblicket afstod man derifrån, då en from prelat påpekade, att detta mordvapen ännu icke var infördt i någon katolsk armå. Universitetet i Calcutta. Enligt engelska tidningar var antalet af dem som sökte inträde vid universitetet i Calcutta i år större än någonsin. Bland dessa kandidater; 1500 till antalet, voro 1239 hinduer, 6 muselmän, 85 kristne, och 115 af icke uppgifven trosbekännelse. Af dessa ville 53 examineras utom på engelska äfven på latin, 20 i sanskrit, 20 i hindu-, 19 i uryaspråket, 11 i persiska och 1288 i bengalispråket. Af de 447 studenterne, som efter en kurs af två år genomgingo den bestämda examen, voro 341 hinduer, 15 muhamedaner, 14 kristne, 77 andra religionsbekännare. De som tala Bengaliska språket. äro alltid talrikast, och på detta språk utgifves mycket spridda väl redigerade och inflytelserika tidningar i Bengalen.