elfenben eller silfver. Nyfikenheten frestar äfven gamla ungkarlar. En parfymlåda af säll synt arbete ådrog sig min uppmärksamhet. Då fjedern flög upp visade sig ctt briljanteradt ur af Brequet infattadt i locket, så att, under det en vacker dam inandas det välluktande innehållet, hon på samma gång kan få veta tiden. Att nämna det ledningar af varmt och kallt vatten finnas i hvarje toalettrum är öfverflödigt och en sak som faller af sig sjelf i en boning, der den största omtänksamhet ledt de minsta anordningar. Att beskrifva de från sommarpalatset i Peking tagna thronernu, de med juveler besatta vaser af Cellinis mejsel, kristallkannor från Venedig, gardiner af broderadt siden — i förbigående sagdt gröna i baronens egen sängkammare — går sannerligen öfver min förmåga och jag vågar påstå, att det skulle blifva brydsamt för sjelfva minnets gudinna att uppräkna hälften af alla de bkonstskatter, som äro hopade i hvarje rum. Det är en verklig lättnad att komma ut i de omgifvande parkerna der uppmärksamheten mindre tages i anspråk och till hvilka man kommer genom en rad af orangerier och växthus, belagda med deu vackraste mossa uppfyllda af floras valdaste gåfvor och !af bildhuggarkonstens utmärktaste arbeten samt lifvade af tropikernas i skiftande färgprakt befjädrade fåglar. Växthusen kunpa, utan öfverdrift, sägas täfla i skönhet, om än icke i vidd med dem vid det vidtberömda Chatsworth. Parkerna äro genomskurna af kanaler och dammar på hvilka små lustbåtar äro i beständig rörelse och vandrarens intresse väckes af de talrika skaror gazeller, antiloper, elgar och andra utländska djur af harmlösa arter, som här ströfva omkring i fullkomlig frihet synbarligen med samma välbehag som i deras egna hemländer. Äfven under baronens och hans familjs frånvaro serveras hans gäster med måltider som skulle göra sjelfva Vatel heder — den enda utförlighet, jag härvid tillåter mig, är att Baronens källare ställer till hans gästers förfogande den bästa Madera i Europa till verkligt furstligt öfverflöd. En fulländad bedragare. En torsdagsförmiddag under förliden månad kom en bonde ned i en källare på Christianshavn i Köpenhamn, och frågade en dervarande arbetskarls hustru om hon ej kunde visa honom på någon, som ville taga emot hans åttaåriga dotter, emedan han, som nyligen blifvit enkling, önskade få henne inackorderad hos något ordentligt folk. Sedan hustrun språkat med sin man om saken, blefvo de ense om att barnet skulle komma till henne, hvarpå bonden gick, men återkom på aftonen och berättade, att, då han icke ämnade sig hem förr än dagen derpå, han låtit sin karl:åka bort med hästar och vagn, men att han var missnöjd dermed, emedan han icke tyckte om att ligga på gästgifvaregården. Arbetskarlen erbjöd honom, att stadna qvar öfver natten, hvilket med tacksamhet antogs. På fredags morgonen gick bonden derifrån men kom snart tillbaka och begärde, att få låna några rår, som han också fick, men hördes sedan icke vidare af. Samma förmiddag infann han sig på en annan restauration, och dukade upp samma historia. Krögarn gaf honom: anvisning på en ordentlig sjömanshustru och följde honom dit. Affären uppgjordes, hustrun bjöd på frukost och gaf bonden sitt porträtt för att barnet skulle få se sin blifvande fostermor. På eftermiddagen infann sig bonden hos en arbetskarls hustru på Amager, hvars man rymt bort, och frågade efter en namngifven qvinna som skulle emottagu hans dotter. Sedan han berättat, att han var enkling, egde en gård och höll tre hästar, friade han och lofvade att göra henne lycklig och derjemte deponera 100 rdr för hvartdera af hennes fyra barn. Hustrun trodde sig icke böra afslå ett sådant anbud, utan svarade straxt ja, hvarpå han stadnade qvar i huset med ens och lefde der godt på hennes bekostnad; ty hon hade några och fyrtio riksdaler, hvilka han använde, då det ju var likgiltigt om han använde hennes eller sina penningar. Sålunda lefde de som man och hustru till måndagsförmiddagen, då han begagnade hennes tillfälliga frånvaro att försvinna och medtaga en fem-rdrs sedel samt ett par byxor som till