Dagens Nyheter – 13 augusti 1866, sida 1

Valen till andra kammaren, I fråga om de förestående riksdagsrainavalen har landsortspressen denna gång äran att gå framom hufvudstadstidningarne. Detta vitnar om att man i landsorten är lifligt intresserad för den nya grundlagens upprätthållande emot reservanternas förvi äntade försök att skrufva den och ändra den till sin förmån, eller att till och med få den upphäfd framdeles i vigtiga delar. Man egde ock allt skäl att vänta detta varma intresse för riksdagsordningen hos landsorterna, hvilka genom sina opinionsyttringar och deputationer så väsentligt medverkat till reformens framgång. i Det är glädjande att erfara dagligen nya a bevis på alt man mer och mer inser, att det är onaturligt och i högsta grad vådligt för fäderneslandet, att välja reformens fiender till riksdagsmän, och sålunda sjelf gifva dem tillfälle att qväfva det med så mycken vedermöda födda barnet. Bland dem, som varnat moten så ofosterländsk slapphet, är Öresunds-Posten. Den gör det på ett vtterst moderat sätt, men dock krafligt, Vi anföra dess ord: eTiden för rviksdagsmannavalen i andra kammaron nalkas med stora steg. För fiera härader i Skåne äro de redan utsatta samt hålas i slutet al denna och början af pästa månad. Pet första kandidatsnamn vi sett framkomma är grofre Arvid Posses på Charlottenlund, om hvilken Ystads Tidning säger, att den ryktesvis hört, att han har all utsigt att få ett öfvervägande röstantal i Ljunits och Herrestads härader. Det tro vi ock vara förhållandet, i fall grefvo Posse verkligen önskar ingå i andra kammaren, hvilket anses för gifvet, liksom vi hört såsom tillförlitligt, att grefve Posse arbetar för att der inträda tillhopa med så mänga af sina politiska -trosförvandter som möjligt, liksom att fiera af Skånes stora adliga sendomsegare arbeta för samma mål, naturKetvis i alsist utt äfven 1 andra kammaren kvuna bestämma öfver irtning och statsutgittor. Detta kan också betraktas såsom naturlist från mångens sida; men en annan fråg pöras, huvuvida det är patriotiskt välbeegnadt alt försona och ena part lerna, bt de änun stå söndrade efter dun stora kaivudbataljen I representationsfrågan. Härpå IM ex kuuna vi oja aunat än giva ett obetingadt Etj till svar; ej så, som skulle icke mom det fornaristokratiska ligret finnas håde redbart, intel ligent och frisivnadt folk, som duger att representera i hvilken kammare som helst, utan vi mena, att det synes förråda föga benä