Dagens Nyheter – 3 augusti 1866, sida 3

de å andra sidan råda. Btt sådant missförhållande kan omöjligen vara ett lands stöd, då i allt fall rikedomen representeras af endast en femtiondel af landets befolkning, hvaremot ett knappt dagligt bröd, nöd och slafveri — vi säga med afsigt elafveri — drabba ??so:delar. Hvar och en med redig tankegång och öppen blick måste finna att en jemnare fördelning, ett allmänt utbredt) välstånd vore att foredraga. Man skall måhända invända, att Sverge icke har medel nog att utbreda allmänna bildningens välsignelse bland alla sina söner och döttrar. Ett sådant resonnemang är grundlöst. Och om vi ej hafva medel härtill, så böra vi bilda sådana genom att sätta hvarje individ i tillfälle att bidraga till stat och samhälles bestånd genom allmän bildnings spridning, såsom varande hufvudfaktorn för nationens inre kraft, Vi hafva likväl medel nog, då frågan är om dyrbara lustläger, uniformsföräadringar och armåeorganisationen, denna kräfta på statens financer; vi hafva medel till slottslika fängelser, polisbataljoner och tryckande fattigvårdsinrättningar m. m., till furstliga biskopsdömen och att uppehålla en föråldrad organisation och arr betsordning i alla averkena, hvarigenom förvaltningen blir mångdubbelt dyrare än nödigt. Hvad staten offrar på sina barns, på allmogens och yrkesidkarns odling och undervisning är ju blott ett lån, som fruktbargöres genom generationer, utbredande sin mäktiga häfkraft, och med mångtusende procents ränta i en välmående be folkning betalar sig; och intet land är lyckli gare än det, der en talrik, moraliskt sinnad, välburgen och upplyst medelklass finnes. Man har sagt att det icke är så farligt med bildningens : ståndpunkt bland arbertsklassen i landet, då inom hvarje kommun folkskolor finnasc, men man skall antingen vara mycket litet kunnig om folkskolans tillstånd i landet eller bafva mycket, mycket små anspråk på folkets bildning för att så tala. Eller förstår man med allmän bildning inlärandet af de fyra enkla räknesätten, en knapphändig innanläsning och möjligen dertill ett frammumlande af den dånga bokensa utanläxor; ja, då bar man rätt, ty på denna ståndpunkt lemna de fleste af våra lands: kommuners folkskolor sina lärjungar, om desse ens hinna så långt. Från dessa skolor är det dock som handtverkerierna rekryteras. Det finnes sådana folkskolor, hvilkas skolråd ej sammanträdt på de sednare tio åren. (Se Elfsborgs läns landstings handlingar om folkskoleväsendet för 1865.) Om vi sammanställa den högt uppsatte med uslingen, och söka utforska den onaturliga kontrasten mellan dessa, så blir enda skilnaden — alla undantag oberäknade — olikheten i bildning ett gifvet faktum. Om ej denna skilnad funnes, skulle de stå lika, ty goda hufvuden, ihärdighet i arbete och vetgirighet saknas visst ej hos de mindre bemedlade klasserna. Aldrig har pressen öppnat sina spalter för ett ädlare mål än arbetet för allmänna bildningens spridning bland yrkesidkarne och den arbetande klassen. och ett tacksammare fält för menuniskokärleken och foste;landsnitet sökes förgäfves. L.