Dagens Nyheter – 3 augusti 1866, sida 2

Utrikes-Nyheter. I anledning af, sjöslaget vid Lizza meddelar Correspondence Bullier högst märkliga uppgifter rörande italienska flottans organisation och beskaftenhet. Denna olycksaliga flotta, heter det bland annat, saknade allt: kol, maskinister, kanoner. Kontrakt var afslutadt med engelska maskinister; men desse förklarade, att de endast förbundit sig till tjenst i fredstid och drogo sig tillbaka då fiendtligheterna började, således just då man som bäst behöfde dem. Man måste söka skaffa sig maskinister till hvad pris som helst, och detta fordrade tid. Vidare upptäckte man i sista ögonblicket och till stor: förskräckelse att de i England gjutna kanonerna icke egde den önskade skottvidden. Den nye marinministern Depretis var förtviflad, men utvecklade likväl en sådan verksamhet, att det onda inom fjorton dagar var afbjelpt så mycket som möjligt och att eskadern ändtligen kunde löpa ut i öppna sjön. Om allt detta kommer efter krigets slut att inledas en sträng undersökning: Inom väl underrättade kretsar vill man veta att om majoriteten af en påtänkt folkomröstning i Nord-Slesvig önskar, skall denna låndsdel återlemnas till Danmark. Preussen vill öfverhufvud icke tvinga någon in i förbundet, och derföre komma i den närmaste framtiden folkomröstningar att företagas i de af preussarne besatta länderna. (?) Osterrikiska statsskulden uppgick vid slutet af 1865 utom Lombardiet och Venedig till den enorma summan af 3,123,869,436 floriner, och likväl är deri icke inberäknadt 1865 års silfverlån, som utgör 146,938,800 floriner. Dertill kommer ytterligare domänlånet af 24 April 1866, på 60 millioner silfver, med flera lån, som sedan blifvit upptagna för att betäcka de ofantliga krigskostnaderna. De österrikiska statsinkomsterna ha lidit ett fruktansvärdt afbräck genpm kriget. Böhmen, en af dess hufvudsakliga inkomstkällor, är i Preussens händer, saltoch silfvergrefvarna äro pantsatta, och personer, som äro hemmastadda med förhållandena försäkra, att Osterrike icke har någon annan utväg qvar än en statsbankrutt. Om Nordtysklands sammansmältning. En af de liberala tyska tidningarne säger härom: Tyskarne äro icke åtskiljda i afsende på härkomst utan genom statsbildning. Men om gtatsbildningarne också ega något historiskt berättigande att för alltid ,hålla denna skillnad vid makt, blir en annan fråga, ty alla tyska stater ha uppkommit genom dynastiska privaträttigheter, dessa må för öfrigt ha blifvit förvärfvade på hvad sätt som helst. Folken ha med landet, hvari de bo, blifvit ärfda, köpta, utbytta, eröfrade eller skänkta i hemgift, med ett ord saknat alla rättigheter; man måste derföre anse de här och der befintliga landständernas rätt helt och bållet illusorisk och den hade SVR,