Dagens Nyheter – 2 augusti 1866, sida 2

på en eller ett par timmar, under det att en sömmerska får arbeta träget hela dagen för en franc. Jag skulle tro att jag denna gång har rätt, min mor. Julietta skall icke springa ur hus 1 hus, såsom andra nödställda värnlisa unga flickor. Det kan jag icke tåla. Jag vill att hon skall ha råd att åka, beställa fram en kabriolett, när hon vill bege sig från en stadsdel till en annan. Den gamla frun gaf med sig till slut. -Julietta ville gerna bereda sig en ljus framtid och besökte derföre hvarje morgon ritskolan. Derefter begaf hon sig sednare på dagen till en annan skola, hvarest hon fick undervisning i de läroämnen som höra till allmin bildning. Den grund som var lagd af enkefru Lardenois var ganska god att bygga på, och den unga flickan saknade hvarken håg eller fallenlet. Dessutom hade hon enskilda lärare, på det att hennes framsteg måtte så mycket som möjligt påskyndas. Den stackars hyrkuskens kassa blef minsann icke litet anlitad. Ej nog med att han måste betala lärarne; allt det papper, de skrifoch blyertspennor, de ritmaterialier af alla slag, han måste anskaffa, kostade rätt mycket. Om man härtill lägger .den ökade kostnaden för flickans toalett — ty det var naturligt att Julietta, i den mån hon kom i beröring med personer, tillhörande lyckligare lottade samhällsklasser än hon sjelf, skulle med det koketteri som är qvinnan medfödt, eftersträfva att få visa sig i en smakfull och vårdad drägt, kan man lätt inse, i hvilket ekonomiskt bryderi vår vän skulle komma. Hans besparingar befunnos snart alldeles otillräckliga: t