Dagens Nyheter – 31 juli 1866, sida 3

vd oo BB OMS vAPe SvM ot SLU, INCA NUIvun det nedåt och hållande andan efter bästa förd måga; förmodande att, såsom det antages, björsnen cj skulle misshandla en, hvilken ligger g I skenbart lillös. Björnen hade då gått fram och I) satt sig på den liggandes rygg. I detta ögonr, I blick kom Herman Falk fram och fick skåda den ruskiga synen af en björn sittande på hans 44 ) broders kropp. Utan att förlora ett ögonblick s ) ropade då H. Falk: ase upp nallel Björnen nöjde hufvudet, i nästa sekund small Falks fI skott och björnen föll död ned vid sidan af t, Jankec som nu kunde andas ut. Något mott ) stycke till denna jagthändelse, som aflopp så lyckligt torde man ha svårt att uppleta. d En kattifamij som kläcker ., andägg. Vid stranden af Hjelmaren, på d I Örebro slottsegor, hade en and blifvit uppskrämd från sitt bo, i hvilket lågo nio stycken ägg. Timmermannen Fäldin. som bland andra befann sig invid platsen, upptog och hemförde dem, med föresats att låta dem utkläckas af en höna. Vid hemkomsten, under det flera försök gjordes för att anskaffa en sådan torr-amma, lades äggen i sängen på ett ludet skinn, hvarpå en katta med dess åtta dagar gamla unge tagit sitt qvarter. Detta skedde den 19 Maj, hvarefter kattan och ungen, den förra för det mesta och den sednare beständigt, fortforo att värma äggen, utan att ett enda deraf skadades eller vältrades ur läget: Tisdagen den 27 Maj utkläcktes första andungen, då madam Fäldin ansåg försigtigast att skilja sin annars vil uppfostrade katta från hennes bevingade, spädastjufbarn, hvilket hon likväl lemnade qvar bredvid dess fyrfota halfsyskon som, ehuru födt med en grym arfsynd, dock ännu ansågs för spädt att deraf låta förleda sig. Dagen derpå kröntes också madam Fäldins förståudiga och moderliga omsorger med en lycklig utgång, ty ytterligare blefvo fem andungar framkläckta denna dag, och funno sig alla sex mycket väl belåtna med den värma, som det lilla bekloade djuret lemnade dem. Thorsdagen den 29 utkläcktes den sjunde och sista ungen, ty de tvänne återstående öggen dugde icke. Nära en vecka lyckades det madam Fäldin att vid lifvet bibehålla dessa sju små andungar, som drucko mjölk tillika med kattungen och summo och plaskade sig i en liten skål, under det kattungen med förnöjelse såg derpå, och gjorde sina krumsprång omkring dem. Sedermera bestods dem en bunke med vatten att bada sig uti och blötta hafregryn till föda. Men den bästa välmening medför stundom den största olycka. Så skedde äfven nu. Madam Fäldin ville traktera sina små med färskt gräs; de plockade och åto ifrigt deraf, men inom tre timmar derefter afled den ena ungen efter den andra under konvulsioner; förmodligen hade bland gräset någon för dem giftig ört funnits. Och så tog den roliga historien ett ganska sorgligt slut! (Jägarf. Tidskr:.) En förslagen tjuf. Kl. half 11 på qvällen den 29 sistlidne Juni märkte en poliskonstapel under sin patrullering å cKing William-street, en för honom obekant person komma ut från den lokal, som begagnas af London Armoury Companya. Konstapeln gick med ens fram till honom, lade handen på hans axel och sade, såsom hade han för afsigt att arrestera honom; Hvad har ni gjort härinne? Den fremmande vände lugnt sina glasögon mot polismannnen och svarade i en ton af öfverraskning: Jag är föreståndaren. Konstapeln som just stod i begrepp att föra den anhållne till polisvaktkontoret, beskådade honom ånyo mera noggrannt och fann honom vara en allvarsam och respektabel man, svartklädd och bärande glasögon — synbarligen ingen inbrottstjuf utan en stadig köpmanlik herre och ett obehagligt misstag var således till hälften begånget. Polismannen lät derföre fremlingen gå och frågade honom, (för att visa att nit varit anledningen till hans åtgörande). cÄr allt i sin ordning derinne? aFullkomligt! svarade fremlingen, i det han långsamt fortsatte sin väg framåt King Williams-street; Påföljande morgon befanns att från London Armoury Companys lokal blifvit bortstulet silfver och andra saker samt något penningar, lyckligtvis endast till det obetydliga värdet af 10 pd st., och otvifvelaktigt hade den man, som genom sitt fyndiga föregifvande att vara föreståndaren dragit sig ur poliskonstapelns klor, vid tillfället de stulna effekterna i sin ficka. En slagskämpe. En f. d. skådespelare B., hvilken lemnat sin tjenst i Talias tempel, har tagit engagement hos Martius, krigsguden. Sedan han nemligen med framgång uppträdt som hjelte på skämt, ville han äfven göra det på allvar. Hr B. reste för kort tid sedan i afsigt att begifva sig ötver till italienska krigsteatern för att strida gemensamt med Garibaldi och hans frivilliga käcka bussar. Den unge mannen var dock icke långt kommen, förrän han gjorde den sorgliga uåptäckten alt hans reskassa smält ihop så betydligt, att den omöilieen kunde räcka 41 för den li AD UA Kf Jr MA BA RT LTR kr 2 OR tt AA RA J