Dagens Nyheter – 31 juli 1866, sida 3

Minneslista för jordbrukare iaugust och september 1866. (Ur Skaraborgs läns Hush.-sällskaps Tidning.) Under dessa månader taga skörden och höstsä dens utsåning i högsta grad jordbrukarens krafte och uppmärksamhet i anspråk. Skörden bör ickt för länge uppskjutas. Sädens mognad bör nog: observeras, så att säden icke får stå oskuren, se dan den blifvit färdig till skörd. Om en del ä omogen och en del mogen, bör det hela aftagas Hvad som möjligen förloras genom en förtidig af tagning vinnes genom halmens och äfven genon mjölets bättre beskaffenhet. Om säden vid aftag. ningen icke är fullt mogen, måste den lemnas på fältet längre än om den aftages i mindre moget skick. Rågsådden bör vara verkställd före September månads utgång. Om väderleken är otjenlig, bör man dock söka invänta jordens rätta tillstånd. Att så i för torr jord gifver sällan god skörd. Kraftig gödning gifver vanligen god råg och dåligt hvete. Att beta hvete är godt medel mot sot och bör icke försummas. Bland de många medel, som användas till förekommande af sot i hvete är följande fullt användbart. Till hvarje tunna hvete tages !, skålp. blå vitriol (svafvelsyrad kopparoxid) som upplöses i 3 kannor kokande vatten. Härmed bestänkes hvetet, som omskoflas väl, och upplägges i hög till torkning, hvarefter såningen så snart som möjligt bör verkställas. Till halfva utsädet bör gammal råg hållas i beredskap för den händelse att skörden af den nya blir svår eller sen. Om ny råg måste begagnas och den icke är fullt torr, bör den torkas genom tillsättande af en kappe nysläckt kalk till hvarje tunna. Blandningen bör vara fullständig. Om rågen är mycket fuktig kan mer kalk behöfvas. Inom 24 timmar efter denna inblandning äro rågkornen fullt fasta och tjenliga till sådd. Gammalt hvete är i allmänhet bäst. Om lkväl sådant icke kan erhållas, bör hvetet på för rågen föreskrifvet sätt torkas före sådden. Under dessa månader insamlas frön af björk, hägg, oxel, rönn, bok, ek, kastanie, lönn m. fl. träd. Under hvarje år bör alltid något göras för åstadkommande af träd. Få arbeten åstadkomma större och varaktigare tillfredsställelse. De unga träden vexa fort och bereda stor trefnad så väl åt den som planterat dem, som åt kommande slägten. Hvarje ställe, som passar för plantering bör användas. Svårt är att göra sig en riktig föreställning om den underbara verkan detta medförer gå väl i afseende på landets utseende och fruktbarhet som på folkets trefnad och välstånd. Nödvändigt är likväl att dessa träd aktas och icke utsättas för den barbariska behandling, hvarigenom på ett lättsinnigt sätt trädens duglighet och prydlighet förderfyas och träden förvandlas till ett värdelöst missfoster, vittnande om egarens småaktiga snålhet, som för ögonblickets obetydliga vinst offrår hvad förfäder beredt till kommande slägtens fägnad och gagn. Det obetydliga foder, som vinnes genom trädens stympning, då löfvet tages, kan lätteligen ersättas, om någon liten del af åkern egnas till producerande af rofvor eller annat foder i stället för säd. rets rika grässkörd kommer troligon att hafva till följd att de flesta jordbrukare öka antalet kreatur. Ehuru detta i allmänhet kan vara väl behöfligt, varna vi dock häremot och tillstyrka bättre födning af hvad som finnes, så vida icke äfven det större antalet kan gödas. Endast riklig utfodring af kreaturen gifver nöjaktigt resultat. Då betet icke är fullgodt böra kreaturen dessutom erhålla bifoder såsom grönvicker eller klöfver, om egaren icke vill bestå dem oljekakor eller säd, som utan tvifvel är bäst, om produkterna skötas så att denna kostnad blir betald. Efter september månads insång böra korna tagas in i ladugårdarne om nätterna ooh erhålla ofvannämnde tillskott. Uppmärksamheten fästes på den till 26 september utsatta expositionen i Göteborg af gödboskap och mejeriprodukter. OO Rs RERS NAO