Dagens Nyheter – 30 juli 1866, sida 2

Smånyheter. En brutal engelsman. (Insändt.) Under tredje afdelningen af arbetarekonserten i lördags afton saknade en äldre engelsman som bevistade konserten ett efter hans påstående medhafdt blyertsstift af guld. Han vände sig till ett bredvid honom sittande yngre fruntimmer, med fråga om hon ej sett honom begagna det saknade guldstiftet; hon medgaf detta, men då engelsmannen ej kunde återfinna sitt stift, anmodar han en af Arbetarefördningens ledamöter att anskaffa en polisman; någon sådan blef dock ej reqvirerad. Efter konsertens slut anfölls det stackars fruntimret och förföljdes ut iförstugan med uppmaning att uppgifva sin adress och hotelse att blifva följd hem m. m., tills dess att några personer med svenska åsigter om det passande banade fri väg för fruntimret, hvilket under strida tårar och bedyrande af sin oskuld hade minst en qvarts timma hållits fängslad i folkhopen. En bland åhörarne, som blifvit af engelsmannen åberopad som vitne för intygande att fruntimret sagt sig ha sett det oskattbara stiftet, samtalade med honom en stund efter fruntimrets bortgång, då en ljusskymt framtränger i engelsmannens hjerna; — han hade kanske glömt det i en butik, der han — antingen före konserten eller emellan afdelningarne — hade varit och med det oftanämnde stiftet skrifvit en adress! Alldeles, alldeles, der fanns detta stift, för hvars skull en ung flickas heder nyss blifvit angripen. . Ins., som påträffade engelsmannen sedan han fått reda på sin saknade dyrbarhet och som skarpt förebrådde honom hans nästan oförlåtliga beteende, vill genom dessa rader lemna fruntimret den glädjen att få veta, det rätta sammanhanget är fullkomligt uppdagadt och äfven till engelsmannens heder nämna, att han kände sig riktigt ångerfull öfver den skymf, för hvilken han utsatte sin vackra granne på konserten. j