Dagens Nyheter – 25 juli 1866, sida 1

sin mest glänsande höjd mellan 1840—48, för mötes-idcens starka framfart. Det var unde; den perioden, som skalderna, sångarne, naturfor skarne, statistikens vänner, den allmähna välgören hetens befrämjare, allu de sociala framstegens förkämpar, fredsvännerna, trosfrihetens försvarare — med et ord. de varma ifrarne för mensklighetens högsta goda i alla former, begynte komma tillsammans, icke allenast hvar inom sitt land, utan äfven från särskilta länder. I desca internationela möten för de höga andliga in tressena låg fröet till de internationela mötena mellan de praktiska yrkenas produkter: verldeutställningarne. Det tyckes skola ha varit i sin ordning att mötena mellan producenterna hade föregått mötena mellan deras produkter. Men det är så att industriidkaren sätter i första ummet hvad han fambrisgar och i det andra sig sjelf. Sålunda har det bändt att under det vi gårg efter annan — och redan för 20 år sedan — ha haft här i Stockholm industriexpositioner, få vi först i dag ett allmänt möte mellan industri idkare. Vi anföra på ett annat ställe i bladet pro: grammet för detsamma. Man inhemtar dera! att det är stora frågor för sin framtid, som landets industriidkare vilja afbandla. Det ä1 om medlen att befrämja idkarnes framgång på serhma gång som sjelfva industiens. Det i om utvägarne att åstadkomma en närmare sammanslutning mellan mnäringarnes idkare, att sprida upplysning bland dem, att göra exposi tionen stadigvarande o. s. vy. Det är som sig bör att Stockholms allmänna bandtverksförening tagit initiativet till det första riksmöte för handtverkare (ty egentligen är det väl sådane som nu skola samlas). Hufvudsta den är såväl genom mängden af handtverks-idkare som genom desses arbetsskicklighet den främsta staden, och det tillkom den att vara ledare. Stockholms handtverksförening har icke framträdt med några försök att minska den frihet till inhemsk konkurrens, som ständer och konung beslutit; den har icke ens gjort gemensam sak med en del fabrikanter i bemödandena att utestänga eller nästan omöjliggöra utländsk täflan. Eu och annan af dess medlemmar kan måhända hysa benägenhet dertill; men vi våga tro att tidens fria anda så mäktigt gripit korporationen i dess helhet, att den skall söka helt andra medel för sin förkofran. Detta gifves redan af programmet vid handen, och skall utan tvifvel af dagens förhandlingar bekräftas. Man kan sålunda icke annat än lyckönska handtverkerierna på förhand till de goda frukter, de förr eller scdnare skola skörda af det första allmänna svenska handtverkaremötet.