Dagens Nyheter – 23 juli 1866, sida 1

Eriget och freden, När fråga först väcktes om en 3 dagars vapeuhvila mellan de stridande makterna, uppställde Preusseu som ett hufvudvilkor derför, att under vapenhvilan alla trupper å ömse si-. dor skulle blifva stående på samma ställe, der de befuune sig när underrättelse hunne till dem om vapenrhvilang afslutande. Osterrike vägrad att antaga detta vilkor; det ville således d ce. gagna sjelfva vapenhvilan till att saxala 2 tila sina stridskrafter på ett blifvande slagfält. F jär med kunde Preussen icke nöja sig, så a det blef ingen vapenhvila utaf. Preussarne framryckte allt närmare Wien. Österrikes nor larm drog sig tillbaka undan Preussarne, oe dess sydarmt skyndade från Italien till mötesp latsen: det förskansade lägret vid Florisdorf, Men ju närmare den afgörande stundr :n kom, desto mera svek modet den nyss i en proklamation så storlåtige österrikiske kejsaren. Venetien var redan förloradt; och om österrikisk a hären blefve besegrad äfven vid Flovis dort, och Preussarne besatte Wien och kejsardimets ar länder, och Ungern vägrade att lerar.a rekryter till den kejserliga hären, så skulle ju ändå in genting annat återstå än att sluta fred. Oc vilkoren efter ett nederlag blifva merändek :; hårdare än före det afgörande slget. Dessa betraktelser synas hafva gjort sig gällande så pass mycket, att Osterrike nu villigare lyssnat till ett nytt förslag om ett vapenstillestånd på 5 dagar. Kejsar Napoleon bedrifver underhandlingen angående detta. Preussen hade meddelat honom sina fredsvilkor. Dessa äro icke kända i sina detaljer; man vet ännu blott det allmännaste af deras innehåll. Det är: att Preussen skall erhålla Schlesvig och Holstein (måhända dock först efter omröstning bland innebyggarne); att det nuvarande tyska förbundet skall förklaras upplöst; att ett nytt förbund skall bildas, i hvilket Preussen blir ordförande; troligen äfven att en mängd nordtyska småstaters trupper skola ställas under Preussens lydno; slutligen att åtskilliga smärre delar af Nordtyskland skola införlifvas med Preussen för atv skaffa detta rike ett sammanhang mellan dess östra och vestra delar. Napoleon, som sannolikt redan flere månader varit ense med grefve von Bismarck om dessa vilkor, har nu öppet förklarat sig anse dem lämpliga som grundval för ett fredsslut. Han har gifvit Osterrike detta tilikänna. Österrikes svage och opålitlige bundsförvandt Bäjern har tillrådt deras antagande.