Dagens Nyheter – 21 juli 1866, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Orsakerna till preussarnes segrar. Som bekant har man skrifvit preussarnes framgångar under det pågående kriget nästan uteslutande på tändnålsgevärets räkning. För att skämta litet med det öfverdrifna i detta påstående, har en preussisk tidning framletat ett dokument från år 1761, som innehåller en förklaring på hur det kom till att preussarne på den tiden under Fredrik. den störe kunde så ofta slå sina öfverlägsna fiender. Det är en österrikisk fältpredikant, som skrifvit ett satiriskt bref till priorn i barfota-munkarnes kloster i Frankfurt am Mayn och hvari ban berättar att konungen, i en liten stad vid Lignitz, träffade på en person; som man utgaf för en filosof, men som i sjelfva verket var en farlig trollkarl. Man försäkrade till och med att han arbetat på den franska encyclopedien och skrifvit artikeln om svartkonsten. Denne person tog konungen till råds, och se här det svar han af: honom erhöll. Erg majestät! en oinskränkt makt, som är starkare än all mensklig kraft, tillåter icke att E. M:t någonsin öfvervinner marskalk Daun. E. M:ts list och vapenmakt förmår ingenting mot den vigda hatt och värja, som påfven skänkt honom. Men det finnes ett annat medel att ställa saken till rätta. Så snart E. M:t kommer i strid med denne general, som under påfvens skydd är mera oöfvervinnerlig än Achilles under Vulcans vapen, så skall helvetets hjelp vara Er till gagn, Beelzebub skall förskaffa Er seger, men denne öfverste djefvul är likasom teaterskönheterna att han gör ingenting för intet. E. M:t måste efter vanligt bruk ingå ett ordentligt förbund med honom att lemna honom kropp och själ efter döden. Ni vet, nådigaste konung, att den berömde marskalken af. Tuxemburg hade ett dylikt förbund att tacka för alla sina segrar, och att man på Ludvig XIV:s tid! anställde rättegång mot honom såsom trollkarl. Hvarför skulle ni sky att göra på samma sätt: som denne store man? — Konungen förskräcktes öfver svartkonstnärens förslag, och då han icke kunde göra sig qvitt sin naturliga froktan för djefvuler; så kunde han icke gå in på detta förbund; Han svarade derföre: Om det icke gåfves något annat medel att segra än att fara ned till helvetet, så tycktes honom detta medel svårare oeh omöjligare än dem han förut an? vändt för ätt så många gånger slå sina fiender. — Nåväl, fortsatte trollkarlen, E. M:t kan ändå räkna på Beelzebub, om ni ger bonom 20 personer, öfver hvilka ni är herre; — Om ni med dem öfver hvilka jag är herre, sade konungen, förstår mina undersåter, så har jag alltid bemödat mig att hålla dem som en far sina barn och jag skall aldrig afstå någon af dem! åt djefvälen; Men om Beelzebub vill vara nöjd med några utländska munkar, som vistas imina länder, så vill jag gifva honom 20 schlesiska jesuiter, som kan i sitt rike kan sätta bredvid Chatel Guignard, Malagrida och andra jesuiti? ska konungamördare.s Bra, sade filosofen, blott helvetets undersåter förökas, så är Beelzebub belåtei på hvad sätt det än sker. Härpå uppläste trollkarlen Lockes första kar pitel om det medfödda begreppet, och vid uppläsandet af ett så helvetiskt arbete, uppenbarade sig genast Beelzebub för konungen och sade: Jag tar emot din gåfva, gå och angrip Laudon; så tapper och erfaren general ban än är, så skäll du dock segra öfver honom; Jag skall