Dagens Nyheter – 26 juni 1866, sida 1

Under det att chevaliern yttrade detta, hade man kommit in på borggården. En uggla, som suttit i ett hål å muren, flög sin väg, uppgifvande ett sorgligt läte. — Lyckligt förebud, min fru! utropade Rolf, ni kan icke neka det!... Ni hörde v 1 att fogeln bjöd er vara välkommen. — Herr chevalier, frågade en af bärarne, hvart skola vi gå? ooo Till det fyrkantiga tornet, min vän, genmälde Rolf. Man kom fram till porten, bultade tre slag på denna, hvarefter den öppnades, och de tre mäunen samt Antonia Verdi inträdde i det mörka och fuktiga rum, hvilket upptog tornets bottenvåning. XXVI. Fängelsehålan. Rolf gick några steg framåt och sedan ett par steg åt venster, hvarefter han stampade hårdt mot en stor fyrkantig golfsten. Den sten, som låg närmast intill denna, sjönk genast undan och början af en spiraltrappa visade sig. Herr Tremblaye gjorde ett tecken. Eu af bärarne tog Autonia på sina armar och begaf sig med denna börda utför trappan. Rolf följde honom. Erinra sig våra läsare den dag då hjelten i vår roman första gången nedsteg utför denna trappa till de storartade verks äler, som voro inrättade i det Förtrollade slottets underjordiska källare? Han hade då Esmeralda med sig. I