Dagens Nyheter – 15 juni 1866, sida 1

Äfventyraren. Koman at förf. till Jean Vaubarom. (Forts. fr. föreg. Af) — Er hustru är således död? — Ja, nådig herre. — Denna förlust förorsakade er utan tvifvel en djup smärla? — Ja, jag sörjde henne mycket. — Ty ni hade, efter hvad det vill sy varit fullkomligt lycklig med henne? — Fullkomligt lycklig . . . Ja, nådig herre. — Det går så till bär på jorden; döden afsliter de ljufvaste band... Ni har dock mindre att beklaga er öfver än många andra; ni har fått en ersättning ...Den sednare fru Tremblaye är, säger man, genom sin skönhet och öfriga egenskaper, synnerligen egnad att trösta er öfver förlusten af den förra... Rolf bleknade. — Hvad har man väl sagt ers kungl. höghet? utropade han. — Ingenting annat än den unaturligaste sak i verlden ... Man har sagt wig att ni är gift för andra gången... Skulle man händelsevis ha ljugit? — Ja, stammade Bolf, man har bedragit ers kungl. höghet. — Tror ni det verkligen? — Hvem skulle känna detta förhållande bättre än jag, nådig herre? — Besyunerligt! utbrast Philip. De som på slå att ni för närvarande är gift, ha ingått i