Dagens Nyheter – 13 juni 1866, sida 2

händelsevis den store kung Soliman-ben-Daoud fått veta att ers kungl höghet denna afton mottagit besök af hans älskarinna Balkis och derföre äfven sjelf velat skicka hit sitt visitkort... — Ni har rätt, inföll Philip, ni skulle aldrig kunna gissa hvilket namn här står... Det är Antonia Verdis. — Antonia Verdis! upprepade Rolf, i det han spratt vill, såsom om han fått höra att en stor olycka iuträffat. — Denna unga trollqvinna, fortfor regenten — om hvilken jag icke vill tala illa; ty ehuru hon är er vida underlägsen, har hon sina små förtjenster — har i natt omkring klockan tolf infunnit sig i Palais-Royal... Man underrättade henne att jag sjelf uttryckligen tillsagt betjeningen att ej låta någon komma in i det rum, der jag för tillfället vistades. Hon bad då att få tala vid en af mina kammartjenare, som känner heune, och honom lofvade hon femhundra louisdorer, om ban ville släppa in henne i Nattens salong ... Denne kammartjenare vägrade att antaga hennes frikostiga anbud. Då gick Autonia Verdi sin väg, dervid yttrande att jag i morgon svärligen skulle kunna trösta mig öfver utt ej några timmar förut ha fätt veta hvad bon hade avwt meddela mig... Icke heller härtill ville kammartjenaren lyssna, utan, som sagdt, hon gick härifrån med oförrättadt ärerde... Hvad säger ni om denna händelse, chcvalier? — Jag säger, genmälde Rolf som emellertid blifvit mycket blek, jag säger att såvida ej mina aningar bedraga nizs, hvilket jag ingalunda tror, bör Antonia Verci ställas i främsta ledet bland