Dagens Nyheter – 12 juni 1866, sida 2

Så snart besvärjelseakten var slut, drog sig Johanna tillbaka i det inre rummet, aflade den bibliska drägten och klädde åter ut sig till negergosse. — Atföljd af Jakob, lemnade hon derefter Palais-Royal och uppnådde vagnen som kördes af markis Thianges betjent, och som väntat henne å en gata i närheten. Markisen och chesaliern voro inbjudna att supera hos regenten efter det besynnerliga skådespelet. Sedan Rolf förklarat att hertigen och hans följeslagare när de behagade kunde öfverskrida de magiska gränser han utstakat, sade Philip till honom: — Chevalier, ni är en person som besitter ett vetande, hvilket gör er mäktig, och dock vill ni icke lysa hvarken med ert vetande eller er makt... Sådana personer äro sällsynta... Ni är en man som, då ni lofvat något, håller mera än hvad ni lofvat... Sädana män äro sällsynta! ... Era förtjenster äro stora; er belöning skall också bli stor!... Ni får sjelf bestämma, på hvad sätt jag skall belöna er. Rolfs hjerta klappade våldsamt af glädje och stolthet. — Ers kungl. höghet, sade han, jag vill icke ha någon annan belöring än det lyckliga medvetandet af att inför ers kungl. höghet ha bevisat mig ega de insigter i magien, hvaraf jag påstått mig vara i besittning... Jag vågar endast på mina knän anhålla att ers kungl. höghet icke lyssnar till de beskyllningar af alla slag som mina talrika fiender utan tvifvel komma att framkasta emot mig... Jag har den utmärkta äran alt vara omfattad med synner