Dagens Nyheter – 6 juni 1866, sida 2

jemnvigten, samt ait Preussen icke af sina bundsförvandter fordrar större offer än det sjelft är villigt att göra, hvadan främmande makters inblandning i denna fråga är alldeles obehöflig. Preussiska armeens mobilisering är nu fullbordad och 352 bataljoner infanteri, 321 sqvadroner kavalleri, 1086 kanoner o. s. v. stå stridsfärdiga. Det är den största arme Preussen någonsin uppställt. Ersättningsbataljonerna äro formerade, landtvärnet församladt, tio armekårer stå i fält och likväl ha fästningarne sina föreskrifna garnisoner. Österrike. Lagen om österrikiska tvångslånet i Venetien anses af en del tidningar såsom ett bevis på att Osterrike icke vill afstå från Venetien. Men det finnes också en annan åsigt, att Osterrike vill söka att utpressa så mycket som möjligt ur Venetien, innan det för alltid lemnar landet. För denna sednare mening talar också ett annat tecken, nemligen att ji suiterfäderna, hvilka pläga ha godt väderkorn, utrymma sina hus och draga norrut, för att slå sig ned i kejsarrikets nordliga delar. Frankrike. 1 Paris har man upptäckt en komplott, som afsåg Bourbonernas återinsättaude på Neapels tron. Omkring 30 personer voro delaktige deruti. Man skall för öfrigt ha tydliga bevis på att planen utgått ifrån och gynnats af Spanien. Italienska regeringen har har blifvit underrättad om saken och de komprometterade personerna bevakas noggrannt. Italien. I medlet af maj inträffade de första 400 venetianske frivillige, som med fara för lifvet lemnat sina hem och flytt öfver gränsen till Lombardiet, i Bari der de med öppna armar emottogos af militärbefälhafvaren på stället samt en deputation från kommunalrådet. Sedan dess har tilloppet af frivillige så öfverstigit alla förhoppningar, att man icke kunnat be xzläda och organisera dem, utan man nödgades tills vidare vägra att emottaga flera. Bland de frivillige nämnes ungerske generalen Moritz PercZel med sina båda söner, hvilken förre skall kommendera den ungerska legionen, samt general Tärr, som begifvit sig till Garibaldi på Caprera. Kina. Sednaste post från Kina omtalar ett nytt prof på menniskoslagt på Kulitransportfartyg. Denna gång är det ett italienskt barkskepp, Napoleone Canevard, som varit skådeplatsen för det skändliga uppträdet. Fariyget, som var destineradt till Callao, hade utlupit från Macao med 600 Kulis (kinesiska arbetare) ombord och redan varit några dagar på sjön, då kineserna visade tecken till motsträfvighet: Enligt uppgift skola de vägrat att spola rent däcket. Då samlades fartygets besättning, och då kineserna fortfarande nekade göra hvad man fordrade, började man skjuta på dem genom skeppsluckorna, och då icke heller detta hjelpte, stängdes luckorna. Kineserna grepo nu till den förtviflade utvägen att tända eld på fartyget. Alla ansträngningar att släcka elden voro förgäfves; kineserna nöjde sig att med äkta asiatisk sorglöshet vara overksamme åskådare, och slutligen nödgades man ta sin tillflykt till båtarne. I brådskan qvarglömdes läkaren och sju af manskapet. Man känner icke fartygets och kinesernas vidare öde, eller om desse möjligen lyckats släcka elden. .