Dagens Nyheter – 22 maj 1866, sida 3

skolläraren V uppfastra plit ptan inge sina ärjungår eletaenterhd till flerahanda lärdom grenar. — Lätteligen skulle dock en större Nifaktighet för praktisk företagsamhet kunna utgå äfven från våra lärda skolor, om andan väcktes inom dem för de vigtiga politiska och industriella frågor, som just nu med mäktiga vågor genomströmma vårt land. Nog är det väl af vida större intresse för en svensk yngling, att få del af den stora statsreform, som skedde hos oss den 8 december 1865, än att tynga minnet med hvad annat som helst inom den politiska och kyrkliga historien. Nog borde han kunna lära mera af de tal, som vår finansminister utgifvit i frihandelsfrågan, än af dem, som Pataviniern diktat i sin romerska historia, som aldrig blifvit sagda, men dock af hvarje scholaris måste med mycken möda tydas. — Då man betänker den fart, som det politiska sjelfmedvetaudet vunnit i våra dagar hos oss, då man — såsom en utländsk tidning nyligen yttrade om vårt land — liksom hör hur Sverge går framåt, kunna vi ej nog framhålla nödvändigheten af att redan i skolorna öppna blicken för landets eget värde, dess framskridande och storhet. Då först äro vi rätt säkra om att framåtskridandet ej har att frukta några missväxtår, eller stannar i växten hos ett trögt folk, fullt af hetsigheter. Vi ha hittills deri gjort alldeles för litet, mindre till och med än broderlandet, der Ejswoldsmännens porträtter pryda nästan hvarje vägg och konstitutionshistorien lefver på skolbarnens läppar, derföre att de äldre tala derom med de yngre nästan i tid och otid. Jag kan just undra, jag, i huru många af våra skolor, på huru många universitetssalar man läst öfver den politiska omskapning, som nyligen egt rum inom vårt politiska lif. Det vore dock väl värdt, att dermed göra sig något besvär framför de ofta obetydliga ämnen, som nu upptaga prelectionskatalogerna. Hvilken vacker id hos amerikanska skolstyrelsen, att låta barnen i undervisningsåren nyttja sina store reformatorers tal vid deklamationsötningarne, de tal, hvarigenom frihetskampen väcktes och vanns, hvarigenom den friaste och praktiskt dugligaste nation kallades till lir! 8.