Monitoruppfinningens historia. Straxt efter utbrottet af det nordamerikanska kriget började sydstaterna, med rastlös ifver, tillverkningen af pansarfartyg. Underrättelsen härom kom oförtöfvadt till nordstaternas regoring, hvilken ej hade ett enda pansarklädt fartyg, oaktadt största delen af de Förenta Staternas flotta vid krigets utbrott stod till dess disposition. Faran af att sydstaterna i detta afseende kunde vinna försprång insågs genast. Sjöministern föranleddes också af tanken på den oberäkneliga skada, som några få pansarklädda fartyg kunde komma att tillfoga Norra Staterna, ifall dessa ej hade någonting af samma sort att möta anfallet med, att den 4 juli 1861 aflåta en skrifvelse till kongressen i Washington, deri han framhöll nödvändigheten af att för flottan anskaffa lämpliga certer pansarklädda fartyg. Med anledning af denna skrifvelse beslöt kongressen den 3 nästföljande augusti, att sjöministern skulle bemyndigas och anbefallas, att tillsätta en komite af tre skickliga sjöofficerare, hvilka borde granska och gifva utlåtande öfver till komiten möjligen inkommande förslag till byggande af ifrågavarande fartyg, samt att, i händelse komitens utlåtande kunde utfalla gyn-samt, sjöministern skulle föranstalta om förfärdigande af ett eller flera sådana jerneller stålpansrade ångfartyg, och att för detta ändamål en million femhundratusen dollars skulle anslås till hans disposition. Fyra dagar efter detta beslut eller den 7 augusti, tillkännagaf sjöministern, att personer som kunde styrka sin kompetens och voro sysselsatta med sådana arbeten, kunde ingifva anbud på byggandet af ett eller flera jernklädda krigsfartyg, antingen endast af jern eller af jeru och trä gemensamt, för sjöoch flodtjenst-göring; icke öfver 16 och ej under 10 fot djup-gående. Efter flera bestämmelser rörande fartygens bärighet och bestyckning innehöll skrifvelsen att de, som ämnade täfla, borde tillkännagifva detta för sjödepartementet före den 15: augusti samt hafva sjelfva anbuden inlemnade. inom 25 dagar derefter. Dagen derpå utnämnde sjöministern komitem med förständigande att med snaraste sammanrträda. Efter 5 veckors träget arbete inlemnade komiten sin rapport till sjöministern. Sedan komiten i allmänhet yttrat sig öfver bepansrade fartyg och den erfarenhet man hade om dem i andra länder, öfvergick den till en närmare redogörelse för de olika förslag och anbud som blifvit inlemnade.