Dagens Nyheter – 16 maj 1866, sida 2

far, bifölls detta af domstolen, oaktadt såväl kansisten Lund som aktor i målet bestredo detta. Målet förekommer sålunda åter den 28 dennes, då C. skall vid hämtnings äfventyr ånyo inställa sig san t förebringa all den bevisning han vill och kan åstac omma. Sedeiutprånglarne Gulander och Ströberg stodo i går inför rådhusrättens femte afdelning. Vid redogörelsen om deras föregående öden upplystes, att Gulander är född 1827 i Christianstads län och flyttade till Stockholm midsommartiden 1858, der han sednast bott vid Liljeholmen och haft bageri, samt att Ströberg är född 1826 i Calmar län och kom hit till hufvudstaden 1859, då han fick anställning vid jernvägsarbetena. Gulander och Ströberg äfvensom denne sednares hustru afgåfvo, rörande åtkomsten af de innehafda penningarne, en sammanstämmande berättelse, nemligen att hustru Ströberg den 23 sistl. april i sällskap med sin 11årige son nedgått till sjöstranden för att söka andägg och då fått se ett knyte flyta på vattnet. Hon hade emellertid ej sjelf velat taga upp det, emedan hon fruktat att det kunde vara ett barn inknutet deri, u.an gått till Gulander och omtalat förhållandet, hvarefter de båda återvändt till stranden, då Gulander upptagit knytet, som befanns innehålla penningar. Gulanders berä telse skiljde sig från makarna Ströbergs deri, att han påstod det den ena af de hos rätten förvarade näs ukarne ej var densamma som fanns i knytet då det hittades. (Det har blifvit upplyst, att nämnde näsduk tillhör Gulander.) Såväl Gulander som Ströberg nekadetill att de kände någon person vid namnet Lindberg. För flera personers hörande uppsköts målet tll en annan dag. ASA 1 Re GO SNI SUNNE IN Me an tr äns ER