Dagens Nyheter – 12 maj 1866, sida 2

Christian II:s tid blef det angripet al en dansk styrka, beskjutet af dess kanoner och led dervid betydligt. Till blygd för de efterlefvande måste man dock erkänna, att fienden likväl gjort mindre till den vördnadsvärda byggnadens förstöring än dess egna innehafvare, ty då egeudomen var utarrenderad, begagnades teglet i ruinerna till uppförande af en ny byggnad. Var det likväl händelsen — ifall man år kalla det så — eller var det en känsla at vördnad för det vördnadsvärda, som gjorde att Gustafs barnkammare längst räddades undan förstöringen? Ännu 1774 var den i behåll. Den har legat i nedra våningen, hade ett litet, ungefär 5 qvarter högt fönster, och hans vagga fanns der då också bevarad. Den är hkväl nu försvunnen, liksom spåren af sjelfva fornlemd ningen, och endast tvenne tegelstenar, hvilka den förtjente fornforskaren Gjörvell hemtat derifrån och öfverlemnat till vitterhets-, historieoch antiqvitets-akademiens samlingar, utgöra den relik, som finnes qvar af de murar, som otmhägnade Gustaf Wasas första dagar. I denna kammare hade fordom en grefvinna Christina Brahe låtit uppställa den store konungens bröstbild med följande inskrift: Jag Christina Brahe hafver låtit, af egen bekostnad, göra dettaskilleri med dess uthuggande och zirater, alldenstund jag, efter (iuds nåde, är utsprungen af fru Margareta Wase. Blott grunden, hvarpå huset stått, är ännu i behåll. Nuvarande herrgården ligger ett stycke derifrån. (Illustrerad Tidn., den gamnla,)