Dagens Nyheter – 12 maj 1866, sida 2

Borgarståndet och konskriptionsfrågan, (Forts. fr. onsdagsnumret.) Hr Ridderstad öfvergick härefter till sjelfva betänkandet. Kungl. Maj:t föreslår och sammansatta utskottet tillstyrker, sade han, en mindre -och en större krigsfot, den ene på 50,000 man, den andre på 70 å 75,000 man. Talaren kunde ej upptäcka några giltiga och antagliga skäl härför. Visserligen uppgifves att vi 1808 uppz ställde mot Ryssland, då vargeringen, landtvärnet och de, sam stridde på flottan, inberäknas, omkring 70,000 man samt vid inbrottet i Norge 1814 minst 50,00 man. Men skulle vi icke ännu i dag kunna göra det? Våra värfvade trupper jemte indelningen, extra roteringen deri äfven inbegripen, uppgå nu till nära 32,000 man. Lägg härtill beväringen, vida bättre öfvad och utpystad än landtvärnet, och armen skall kunna beräknas till minst 125,000 man. Kj nog härmed. Väåra gränsor åro jemväl nu vida bättre än 1809. Med Finlands förlust har detta upphöpt att vara ett evigt tvisteäpple mellan oss och Ryssland, ooh med Norges förening hafva vi, i stället för en fiende, iryggen förvärfvat oss en vän. Krigsorsakerna hafva sålunda förminskats och försvaret gjorts lättare. I betraktande dock af våra långsträckta kuster och vår mäktige granne i öster, ville talaren ett starkt försvar, men trodde icke att betänkandet i sådant hänseende löste uppgiften. Han påpekade hu