Dagens Nyheter – 28 april 1866, sida 2

Utskotts-yttranden om konskriptionen. Ryssland förfogar icke blott öfver materiela tillgångar; äfven snillets står det till buds. nde af svenska utskotts-ledamöter vid 1865—1866 års riksdag.) Sammansatta lagsamt allmänna besvärsoch ekonomi-utskottets utlåtande om konskriptionen har, som ai8an vet, nyligen blifvit tryckt och utdeladt till riksståuden. Utskotts-ledamöterua hafva inledt sitt betänkaude med ett politiskt svammel, som skulle rättfärdiga konskriptionsåtgärden. Då detta är sjelfva qvintesscusen af utlätandet, såsom en bas, på hvilken utskottsledamöterne stödja sina äsigter om reformens genomförande, så är det icke ur vägen att li:et närmare belysa dessa diplomatiska vyer. Hvad som utskottet lägger mycken vigt på är Rysslands 60 millioner innevånare, och då vi svenskar nu äro endast 4 millioner, så skulle, enligt utskottets förmenande, Ryssland kunua a!ldeles krossa oss om vi icke ginge in på det snillrika konskriptions-systemet. — Herrar ledamöter i utskottet hafva visligen aktat si att tala om Rysslands ofantliga uts vidd och sammansättning af en mängd heterogena elementer samt grannskap till länder, vid hvilkas gränser Ryssland måste ständigt hafva stora truppmassor. Derigenom kan Ryssland i sjelfva verket icke, eller åtminstone endast med den allra yttersta ansträngning, skicka 150,0C0 man utom sitt land. Krim-kriget, som skulle, efter utkottets tanka, ädagalägga hvilka! ocrhörda stridskrafter stå Ryssland till buds, visade just huru svårt det var för Ryssland att utrusta större armiöer. Ryssland — säga utskotts-ledamöterne i sitt betänkande förfogar icke blott öfver materiela tillgångar; äfven snillets står det till buds, hvilket Todtlebens försvar af Sebastopol och de kända insigter, som finnas hos dess general-tab och högre befäl, ådagalägger Man vore verkligen färdig att tro, det ryssar skrifvit utskottets betänkande. Så låter det åtminstone. Och hvad detta do svenska riksdagsmännens yttrande om ryssarnes snille skall blifva en söt lukt för Ryssland när yttrandet hunnit genom de tyska, franska och engelska tidningarne blifva verldsbekant! Utlänningen har dock icke en sådan högaktning för det ryska suillet som vissa af våra nuvarande riksdagsn vän, hvilkas namn verkligen, såsom en svensk landsortstidning nyligen föreslagit, borde intagas i alla tidningar för att beundras. Att ryska ezaren redan känner dem, taga vi för alldeles gifvet. För att återkomma till Scbastopols försvar, som, hvad uwfskotts-ledamöterne försäkrat, skulle utgöra ett af bevisen för ryss-snillet, så är det kändt, att de allierade lätt kunnat genast från laudsidan intaga fästningen genom ett hastigt anfall, om de icke trott, att den var starkare befästad der ån den verkligen var. Då uppträdde Todtleben och stärkte på ett genialiskt itt försvarsverken. Att en sådan man uppa armeen bör väl inte benägon att påstå, att de ryska s.k. geniofiiecrarne äro synnerligen utmär eriom skulle man, just af vauvårdaudet utaf Sebastopol innan Todtleben uppträdde så energiskt, kunna sluta till motsatsen. Det är emellertid en skymf för svenska namnet att ett sådant utlåtande som sammansatta lugsamt besvärsoch ekonomi-utskottets ledamöters, i allt hvad som rör Ryssland, någonsin sett dagen, och vi äro öfvertygade om att de rige riksdagsmännen i de särskilta respektive stånden nog skola, då utlåtandet kommer att iskuteras, taga ihop med utskotts-ledamöterne ör detta deras opus. Men det är icke nog med att utskottet uppändt sina rökotter för Ryssland. Utskottet väsar skymfa Danmark för att söka inge oss venskar en ännu större skräck för Ryssland begärt femhundra franes i månaden för sina t stätt inom den rys