Dagens Nyheter – 27 april 1866, sida 3

i Gofieborgs lån, der 84 acoknar ansågos. bafra f undergått afvittring, samt erforderlig anstalt skulle vara fogad om öfriga 8 socknars afvittring, annan åtgärd ej ansåges nödig, än att befalla landshöfdingen påskynda det återstående arbetets verkställighet, hvaremot, beträffande Westernorrlands, Westerbottens och Norrbottens läv, landshöfdingarne derstädes förständigades upplysa, om den för provinsen Jemtland nyssnämnda dag utfärdade afvitiringsstadga var i samma län tillämplig. Denna fråga blef nekande besvarad, hvilket hade till följd bland annat, att Kongl. Maj:t den 10 februari 1824 utfärdade dess nåd. stadga angående afvittringsverken i ofvannämnda tre län. Det visade sig snart att erforderlig anstalt icke var vidtagen för afvittringsverkets i Gefleborgs län befordrande och laudshöfdingen derstädes fick derföre den 14 febr. 1826 förnyad nåd. befallning att påskynda verkets fortgång. Men då hinder härför uppgafs möta uti innevånarnes i några sockuar medellöshet, så erhöll landshöfdingen d. 12 juni 1828 nåd. befallning att föreslå lämpliga utvägar till verkets befrämjande. Sedan detta skett, meddelade Kongl. Maj:t i nåd. bref af den 12 maj 1832 erforderliga föreskrifter i afseende på de återstående afvittringsarbetena 1 länet, — vid hvilkas utförande 1824 ärs ofvannämnda afvittringsstadga hufvudsakligen skulle lända vederbörande till efterrättelse, — samt beviljade ett årligt anslag af allmänna medel å 3,000 rdr banko till arbetenas utförande, hvarjemte dåvarande andre landtmätaren P. H. Vidmark förordnades att sjelf, i egenskap jemväl af styresman, och med biträde af tre landtmätare verkställa de ifrågavarande arbetena: Dessa bedrefvos de första åren med mycken kraft, men icke sedermera, och två afvittringslandtmiätare-befattningar indrogos redan 1844. Landtmätarnes antal ökades väl åter med en under ären 1858—1860, men denna tillökning upphörde med sistnämnde år, och den 17 raj 1861 indrogs styresmansbefattningen, hvilken sedan den 6 maj 1859 utöfvats af dåvarande kommissions-landtmätaren, numera landshöfdingen Bergman. Under åren 1861—1865 har endast en landtmätare, kommissions-landtmätaren C. E. Wallberg, varit sysselsatt vid det ifrågavarande afvittringsverket. Han har varit med sedan dess ordnande år 1832 — således i omkring 34 års tid — och nu lagt sista hand vid verket. I dess tjenst har, genom derifrån oskiljaktiga stora mödor och försakelser, ) hans helsa blifvit förstörd. Hans arvode har i många år utgjort endast 900 rdr rmt; och som han icke är mer än 60 år gammal samt rikets nu församlade ständer vägrat bifall till Eders K. M:ts nådiga proposition om afviutringslandtmitarnes pensionering vid 60 års ålder, så skulle, emedan Wallberg bringat afvittringsverket till slut och hans afvittrings-landtmätare-befattning för den skull upphört samt han af gikt i hög grad och mycket försvagad synförmåga hindras att med landtmäterigöromål för enskilda taga verksam befattning, han sannolikt nu komma att lida nöd, om icke HKEders Kungl. Maj:t i väder funnit godt förordna, att han må tills vidare uppbära sitt ofvannämnda lilla arfvode. Afvittringsarbetena i Gefleborgs län hafva haft till föremål i denna ordning: uti Hille socken, den så kallade seqvesterskogen; uti Hamrånge socken, Witersjö allmänning; Alfta och Hanebo socknar; uti Hassela socken, Korpåsens allmänning; uti Ofvanåkers socken, Woxna allmänning; uti Arbrå socken, dervarande kronoallmänning; Bollnäs socken; uti Bjuråkers socken, dervarande kronoallmänning; Jerfsö, Färila, Loos, Ljusdals och Ytter-Hogdals socknar. Dessutom hafva afvittringsarbeten blifvit verkställda i Gnarps, Bergsjö och Underviks socknar, i sammanhang med derstädes förrättade laga skiften. I Hanebo, Bergsjö och Underviks socknar hafva socknemännen bestridt alla afvittringskostnader. Såsom bidrag vid utgörandet af samma kostnader i Gnarps socken, fingo jordägarne