Dagens Nyheter – 25 april 1866, sida 2

tager säljarens namn, oaktadt instruktionen å specialens titelblad sådant påbjuder. — Det han 1862 en dag i mars månad vid vägandet af en lefvande kalf, försåld af en landtbo till slagtaren Jansson vid Jerfva, vägt köparen till favör minst ett helt lispund. — Att han den 9I december förlidet är vid vägning af 6 st. lefvande oxar, försålda af en landtbo, med namnet P. Olsson, till slagtaren här i staden C. G. Isacsson, uppgifvit vigten till endast 67 centner 60 skålp., oaktadt de vid förnyad vägning å viktualievågen vid jernvägsstationen befunnits väga 69 ctr 70 skålp. — Att han sistlidne fredag, den 13 dennes, vid vägning af ett slagtadt svinkreatur uppgifvit detsamma väga 1 ctr 73 skålp. i stället för 1 ctr 38 skålp. De håda första af dessa angifvelser afse tiden från och med 18635 års ingång. Mot vågskrifvaren Löfgren: Att han under loppet af sednare trenne åren drifvit kommissionshandel i vågen. — Att han den 20 Juli 1564 försåldt en grosshandlaren Wallström tillhörig och i den såkallade Finska vågen qvarglömd lår, innehållande saltadt fläsk, vägande 4 aå 5 centner, för hvilken Löfgren tillgodogjorde sig betalningen utan att före försäljningen hafva upplyst det ifrågavarande godset eller på något sätt sökt utforska hvilken som var dess egare. Mot öfvervägaren Ekstrand: Att han i likhet med Samsjoe under sednaste trenne åren fört bilängder. — Att han under loppet af hela den tid ban varit öfvervägare underlåtit att tillgodoföra vågkarlarne hvad på dem belöpt sig, med anledning af från stadens kammarkontor vid räkenskapernas granskande gjorda anmärkningar om bristfällighet i redovisningen. — Att han under åren 1864 och 1865 samt nu innevarande år idkat minuthandel i stora vågen vid Skeppsbron, derunder han dels försålt ost, bland andra till torghandlanderna Bordenhausen och Abrahamsson samt andra viktualier till månglerskorna Olsson, Frölind och Edström m. fi. Särskildt må nämnas, att ett kärl smör, som Ekstrand i Februari månad tillhandlade sig af grosshandlanden Wikström, i vågen utminuterades, samt likaledes att han under åren 1859 och 1860 drifvit minuthandel i stadsgårdsvågen, der han då var anställd, och hvarvid kött, smör, ost, sill och lök försåldes i till och med så små partier som skålpunds-poster. — Att han åren 1863, 1864 och 1865 utlånat stadens vigter till skeppare, som hitfört viktnalievaror, och hvarigenom nämnde skeppare, af hvilka för närvarande kunna namngifvas: Eberhardt, Petersen, Berger och Rolandsen, undgått att betala vågumgälder till staden samt denna, äfvensom vågkarlarne, gått miste om inkomster, som bordt dem tillfalla. — Att han den 26 September 1859 uraktlät att i specialen anteckna ett parti lump å 800 lispund, hvilket härifrån exporterades och i stadsgårdshamnen af Ekstrand afvägdes för kommissionären Iorsslunds räkning; hvadan staden antagligen gått miste om vågumzgälderna för nämnde vägning. Men äfven om stadskazssan efter upptäckandet af detta Ekstrands förfarande, blifvit godtgjord, är dock Ekstrands brottslighet derför icke mindre. — Att han år 1560, på sommaren och hösten, vid fiera särskilda tilliällen, då vägningar af såkalladt Ostgötafläsk samt salt kött försiggått, vägt till favör för köparen, hvilken merändels varit handlanden Sjöberg. Vid dessa vägningar har tillgått så, att Ekstrand, sedan vågen blifvit justerad, hakat en jernkrok af flera skålpunds tyngd uti någon af kettingarne till den skål, der vigterna hade sin plats, och då partierna oftast vid dessa tillfällen varit särdeles stora, hafva de måst fördelas uti flera vägningar, hvarigenom säljaren mången gång blifvit bedragen på ett eller flera lispund för hvarje leverans. Dylika falska vägningar hafva af Ekstrand jemväl blifvit gjorda vid tillfällen då han sjelf varit köpare, och således direkt och i sin helhet åtnjutit fördelen af förfalskningen. Specielt må nåmnas, att ett sådant förhållande egde rum den 19 Oktober 1860, då Ekstrand tillhandlade sig ett parti kött af en Åländning med namnet Engström. klifter angilvelsernas uppläsande företedde hr Minnich den i skriften omförmälda jernkroken, hvilken fick qvarstanna i domstolens förvar, hvarefter aktor förbehöll sig och beviljades tre veckors uppskof för att bestämma i huru vidsträckt mån han ansåg lämpligt att utföra åtalet. Vi fästa uttryckliger uppmärksamheten på att det återstår att bevisa avgifvelserna. Tills detta är gjordt kan man icke fälla något omdöme öfver saken.