Dagens Nyheter – 19 april 1866, sida 3

pen, än hvilken intet ligger css närmare, D är för öfrigt visst icke exempellöst att qvinn gjort sig kända för anatomisk skicklighet, . Sverige ha våra gymnastiklärarinnor sen mång år egenhändigt deltagit i dissektionsgöromål anatomisalen. — Må vi medge, att männer bö vara läkare för männer, men så måtte väl qvi nan vara den mest lämpliga såsom qvinnai läkare. Huru mycket och huru ofta såras icl qvinnan till sin blygsamhet såsom patient 1 för en manlig läkare! Hvilken lisa för lida det skulle det icke vara, vid många sjukdom tillfällen att ha en vetenskapligt bildad råäc gifvare af eget kön! — Qvinnan skulle icke he ler, tror man, ega tillräcklig uthållighet för ex: minas undergående. Läsare, tillåt mig en lite digression med anledning häraf. Examina är ofta dåliga kontrollanter på bildning och ir sigter. De ha i våra dagar erhållit ett alltfö stort anseende framför naturlig blick och ren anlag, de der ensamt äro antagliga sådana Examensraseriet i vår tid har utsått mycke ogräs inom vetenskapens och konstens fält Man kan säga, att de äro för den andliga ut vecklingen hvad slagbommar och tullförbud är för den industriella — förqväfvande hinder Deraf kommer sig att vi egt och ännu eg många store män, som äro oexaminerade auto didakter och en ofantlig massa examinerad odågor. Examinas uppgift är-att hallstämpli vetandet efter vederbörligen intagna lexor; mel nutiden tycker icke om hallstämpling, som der upphäft för manufakturerna, såsom vi veta är det derföre icke i sin ordning, att vårt fö öfrigt fritt forskande tidehvarf någon smula los sar det vetenskapliga examenstvånget, som isyn: nerhet trycker Eskulapii yrke. Denna gudens staf är i mången examinerads hand ingalunda någon trollstaf att hela, utan ofta tvärtom. Må derför ett upplyst folk äfven härutinnan ge qvinnan hvad qvinnans rätt och anlag tillhörer! Zs. CEGEERSREKERATRRNNANRE SRNESEESA AA SAR RR ER EEE TN tt