NV OA VA NDDVU förflutna lif skulle införskaffas. Hvad duger qvinnan till? Jag länge undrat, om Sveriges qvinnor ej dugt till andra små göromål, än bara väfva och sy och spinna och baka plättar och koka kål. Men nu jag börjat få ljus i saken sen sjelfva riksdan har gjort mig vake: i denna fråga och klart jag fått, att qvinnan duger till mycket godt. En bland gradmätarne på ett folks hyfsnin; är värdet, som detsamma egnar åt det andr: könet. Under forntidens barbari var qvinna slafvinna, liksom ännu hos våra vildar och fler: okristna folk; i Nordamerikas fria land i mot sats deremot — herrskarinna. Det är ett af svenska nationens vackraste sträfvanden, detta erkännande af qvinnans rätt som numera snart sagdt dagligen uttalar sig Länge har man låtit den frågan vara hvilande, huruvida qvinnan dugde till något annat än såsom småbarnslärarinna, sjuksköterska o. d.; huruvida hon kunde förflyttas till något annat departement än till kökets, eller föra något annat vapen än synålen. Man brydde sig länge ej om att förändra, än mindre förbättra hennes begränsade ställning, ehuru hon ofta i enstaka fall och i flera fack visade sig jemngod med mannen, ehuru man icke så sällan under våra egna och andra nationers krig t. ex. sett qvinnans smärta midja omgjorda sig med sabelgehänget, dess veka skuldra tryckas af den tunga musköten, och så utstyrd hölja sig med krigisk ära. Icke ens sådana eller andra märkvärdiga förhållanden, der snillrika qvinnor endast genom egen kraft höjde sig öfver sin samtid, voro som sagdt i stånd att öppna fördomens andliga närsynthet till inseende af, att qvinnan dugde till litet af hvarje. Först våra reformerande dagar blef det gifvet, att i detta afseende vidga synkretsen. På kort tid ha ock rätt långa steg blifvit uttagna till förbättrandet af qvinnans samhällsställning. Må vi framställa ett kort exempel härpå: på de sistförflutna fyra decenniernas riksdagar, ända till 1844—453 års, bedömde en;hel mängd konservatister qvinnans lika arfsrätt ej blott såsom orättvis, utan till och med såsom landsförderflig.) Nuvarande riksmötets allmänna besvärsoch ekonomiutskott anser att anställning i tjenster och befattningar, hvartill qvinnan kan pröfvas lämplig och hvarifrån hon ej genom grundeller civillag är utestängd, hädanefter bör henne tillkomma, när hon visar sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet. Ty: qvinnor böra icke för det de äro qvinnor, vägras att odla och använda sina anlag, förmögenheter och krafter med samma rätt som männen i allt, hvartill de kunna finnas passande. Dessa ord, uttryckande en serdeles stor olikhet mot de som vanligtvis uttalades af fordna tiders lagstiftare, äro en sann prydnad för 1866 års riksdag och ett glädjande tecken på ett sannt framåtskridande, emedan de söka nedbryta en mängd fördomars skrankor, inom hvilka fruntimren alltför länge hållits innestängda. Endast början är nu likväl gjord till denna vigtiga reform. Den kan uttsträckas oändligen mycket längre, ifall allmänna besvärsoch ekonomi-utskottets vackra förslag rätt behjertas. Det är åter från det fria Amerika, som vi äfven härvid kunna hemta stora föredömen, i hvilket land qvinnan redan inträdt inom rent vetenskapliga, religiösa och medikala verkningskretsar. Hos mängden af oss fattas ännu tillräcklig fördomsfrihet, för att inse, det ingenting opassande eller onaturligt ligger deruti, att t. ex. ett fruntimmer är matematisk docens eller någe dylikt, att hon läser välsignelsen öfver ett brudpar eller går efter lik,, med andra ord, att qvinnan kan förrätta äfven presterlig tjenst. Qvinnans mildare sinnelag tilltalar oss ofta vida mer i religionssaker än mannens, som oftare rådfrågar inkomst och bergning än verkliga anlag vid valet af vite genus. Svensken har numera glömt bort, att det hos våra förfäder var qvinnan nästan ensam som skötte läkarekallet. Numera vill man från vissa håll bestrida henne alla anlag derför, ehuru man hos oss har talrika exempel på botande qvinnor, som gjort kurer, vid hvilka hela läkaresällskap stått handfallna. — Hennes qvinlighet skulle såras alltför mycket — så säger bland annat detta motparti — undet de medicinska studierna och läkareyrkets utöfning. Prat, bara prat, pryderi! Det ligger ingenting anstötligt uti att förvärfva kännedom om naturens skönaste konstalster — menniskokrop) Hör till exempel Geijers yttrande i frågan på 1898 årg rikesdaeRland da mact aföranl: ov.